Photoshopkurs

Sitter just nu på photoshopkursen, passar på att skriva lite medans läraren letar efter kartor på Trail rides som ska komma in till Houston på fredag för årets Rodeo.
2009 var jag på IKEA:s parkering och tittade på när en av dessa grupper hade lunchpaus på där.

Har ingen internetaccess här och nu, men publicerar när jag kommer hem.

Det blev inte många timmars sömn i natt. Kom hem kl. 3, somnade vid sextiden och sov oroligt fram till halv nio. Känner mig ganska ok just nu, men jag kommer nog att känna av det senare under dagen.

Dagen igår var lång, det är otroligt vad man hinner med på ett dygn när man får 14 timmar extra.

Jag och Anna tog lite sovmorgon, jag gjorde lite packning och gav och sedan stack vi iväg till 3 3 för att få lite manikyr och fotmassage. Efter det blev det pizza på The Tree, gott gott tycker jag.

Väl hemma hos Anna igen hjälpte jag henne att få till hennes tunnel så att den också fungerar på iphone. Så nu kan hon kolla facebook även ute på stan. Bra, nu kommer vi ha full koll på vad hon gör :)

Strax efter två promenerade vi iväg till tunnelbanan där jag var tvungen att säga hejdå till Anna, sorgligt, men sant.
Tog Airport expresståget till terminal tre. Planet mot Vancouver lyfte i tid och tog till min glädje endast 10.5 timmar istället för 12.5 som det tog Toronto-Beijing.
Jag tror att jag hade den absolut bästa platsen i economy class, Satt på första raden så jag hade en vägg framför mig, men eftersom jag satt i kantraden alltså inte i mittraden så hade jag några extra centimeter fram till väggen vilket gjorde att det var perfekt avstånd för mig för att sätta upp fötterna på väggen och på så sätt hålla benen uppe och lagom raka, vilket gjorde att jag slapp att få ont i benen. Efter att jag ätit och tittat på en film så, hör och häpna, somnade jag. Kan inte komma ihåg att jag någonsin sovit på en flygning förut. Jag sov i flera timmar och när jag vaknade så var det bara ett par timmars flygning kvar, härligt.
Väl i Vancouver så blev det till att immigrera till Kanada, hämta ut bagaget, och lämna in det igen. Planet mot Calgary lyfte också i tid.I Calgary så var det dags igen att plocka upp bagaget, immigrera till USA och lämna in bagaget igen.
Planet till Houston såg ut att kunna lyfta i tid, men sen började strulet. Först fick vi vänta på piloten som kom in lite sent från sin förra flygning och innan han kommit igenom amerikanska immigrationen så tog det en stund. Väl inne i planet så talade de om för oss att vi skulle lyfta ca tio minuter sent. Dessa tio minuter blev två timmar. Först ett datorhaveri, som krävde flera omstarter av systemet vilket gjorde att vi i långa stunder satt i ett kolsvart plan. När väl datorerna fungerade så behövdes vingarna avisas, det gick förvånansvärt snabbt. Efter det informerade piloten oss om att vi skulle vara i luften om några minuter. Vi körde mot startbanan, stod och väntade en stund, på vad jag trodde var ett annat plan. Men när planet började röra sig igen och jag märkte att han inte alls körde mot startbanan utan tillbaka mot gaten så var det inte så kul. vi fick beskedet att hydrauliken inte fungerade och vi väntade på en reparatör. Efter en kvart så var vi åter på gång och denna gången lyfte vi faktiskt, två timmar sent.  Det var otroligt segt att sitta dessa 5 1/2 timmar på planet till Houston och det var väldigt skönt när vi äntligen landade i Houston en timme in på det nya dygnet.

Efter att för tredje gången hämtat upp mitt bagage under denna resa från Beijing gav jag mig iväg till bilen som enligt Pär stod parkerad på level 6,  C3/D3, area A3.

Jag tog hissen upp till våning 6, gick till C3/D3 sektionen i parkeringshus A. So far so good, men där fanns ingen Volvo. Ringde Pär som satt i ett möte i Kiel. Fick reda på att bilen inte alls stod  vid terminal A utan vid terminal D, där han lyft ifrån. Normalt är det inga större problem eftersom man bara hoppar på terminaltåget som tar en till terminal D. Problemet var bara att tåget hade slutat gå för natten för en halvtimme sedan. Det blev till att promenera med packningen ca 1.5 kilometer i underjorden på en helt öde  flygplats. Till slut var jag dock framme vid bilen och jag kunde äntligen köra hemåt.
Väl hemma välkomnades jag av två svarta katter, men det var bara en av dem som fick komma med in. Lillpisen var helt otroligt kelsjuk, hon följde mig vart jag gick och ville bara bli klappad hela tiden. Mysigt!

Jag hann aldrig skriva färdigt det här under min kurs idag, och när jag kom hem så packade jag inte ens upp datorn. Jag var alldeles för trött för det. Jag käkade lite, tittade lite på tv och väntade på att det skulle bli kväll så att jag kunde gå och lägga mig.
Vid halv nio så stupade jag i säng och somnade gott, men nu ligger jag här, klarvaken kl. 3 på natten och skriver färdigt inlägget.
Jag hoppas på att kunna somna om snart, kl 9 väntar en tennislektion och kl.11 en golflektion, Men innan jag kan somna måste jag nog gå ner och äta något, jag är riktigt hungrig nu känner jag.

Ha det gott och ta hand om varandra

Kram /Marie