Leander i Houston

Leander i Houston
Den här bloggen är tänkt som en liten dagbok för oss, och ett sätt för nära och kära runt om i världen att se hur vi har det.

fredag 31 december 2010

Idag är det sista dagen 2010

Oplanerade som vanligt så vet vi inte vad vi ska göra idag. Men just nu är Erika, Pär och Kristian på väg till en Paintballaffär och när de kommer hem ska vi sticka till Katy och shoppa lite.

Ikväll blir det väl lite god mat och sedan får vi se vad det blir. Kanske vi stannar här hemma eller kanske vi drar iväg någonstans, får se.

Vi har inte varit sysslolösa sedan sist även fast det varit tyst på bloggen.

Häromdagen så åkte vi till San Jacinto och kollade in Battleship Texas och

San Jacinto Battleground State Historic Site, Monument


Vi tog hissen upp till 489 feet.

Detta var vad man såg däruppifrån, inte så vackert precis.


Tittar ni noga så ser ni Down Town skymta långt bak i bilden.


Erika och Herr Houston.


På vägen hem så tog vi färjan över kanalen. Julpyntad påkörningsramp.


Så här är det många som campar i Texas. De tar stooora husbilen och på släp har de sin lilla jeep.

 

På hemvägen stannade vi och käkade på Fuddruckers. Beställer man milkshake så behöver man egentligen inte någon mat. Detta är bara en dryg tredjedel av milkshaken, resten kommer i en kanna så att man själv kan fylla på vid behov.

 

 

 

 

Pär har en kollega som är väldigt vapenintresserad. Han hade lovat att ordna så att vi skulle kunna skjuta lite lerduvor en dag. Det blev bestämt att detta skulle ske på onsdagen. Erika, Kristian och Pär åkte hem till kollegan på onsdagen för vidare färd mot skjutbanan. Men eftersom det åskade så fick de inte skjuta, så det var bara att åka hem igen. Det var nog lika bra det, för det blev riktigt dåligt väder. Åska, blixtrar och många och långa skyfall med översvämningar till följd.
På kvällen stack vi till bowlingen igen, eftersom Fredrik inte hann vara med och bowla senast vi var där.
Vi fick en bana som krånglade jättemycket, och till slut så gav de upp och visade in oss i den privata delen. Vi fick vara i ett litet rum med bara 8 banor som hade egen bar, egen toalett och grym högtalaranläggning.

Kristian och Fredrik


Erika slappar i VIP-rummet.

Och som ytterligare plåster på såret för att vi fått en krånglande bana så bjöd de på skohyran och en omgång spel för oss alla fem, vilket betyder 48 USD, inte illa tyckte vi:)

Tordagen bjöd på bättre väder, 25 grader, superfuktigt men ingen nederbörd. Så då gjorde de ett nytt försök på skjutbanan. Men det blev inga lerduvor, istället sköt de med pistol. Men det var nog väl så roligt tror jag.
kristianpistol

erikapistol2

erikapistol
Pärs kollega håller ett vakande öga över Erika och Kristian.

pek
Pär, Erika och Kristian

erikaskylt
Tur att de har så strikta regler.

Alla bilderna från skyttet har jag snott från Kristian.

Nu är gänget tillbaka från paintballaffären, så det är nog bäst att avsluta här så vi kan ge oss iväg.

champagne

 

Ett riktigt gott 2011 önskar jag er alla.

Ta hand om varandra, kram

/Marie

måndag 27 december 2010

Bowling och shopping

Igår, annandagen så var vi och hundratals andra på Cavanders. Kristian skulle kolla på boots. Det finns så otroligt många att välja på, så det är inte helt lätt att välja. Men han hittade iallafall ett par som han kände sig nöjd med. Så nu följer ett par äkta Texasboots med hem till Okome.

På eftermiddagen hade vi bestämt träff med familje  Noren för att bowla och käka tillsammans. Vi försökte boka några banor i förväg, men det gick inte. Mann var tvungen att komma dit och skriva upp sig och sedan vänta på sin tur. Det var inte bara vi som hade kommit på denna lysande ide om bowling, så väntetiden beräknades till två timmar. då gav Fredrik upp och gick tillbaka till sina kompisar. Vi andra satte oss och väntade, och vi hade tur, för redan inom en timme så var vi ute på banorna redo för spel.


Stilstudie på Pär.


Erika och bröderna Noren. Det går inte att ta miste på att de är bröder, eller vad säger ni?

Resultatet var väl inte lysande för någon av oss, men kul hade vi iallafall.

Efter bowlingen var det dags för restaurangbesök. Där blev det också väntetid. Ca en timme fick vi vänta på bord. När vi satte oss till bords var vi alla väldigt hungriga. Förrätterna smakade bra och stillade hungern. Till huvudrätt beställde jag lax och sparris. Laxen kom in som den skulle, en stor bit på en planka. Men av sparrisen syntes inget. Det visade sig efter lite förvirring att sparrisen var slut, därför hade jag bara fått in en ensam laxbit. Jag beställde spenat istället. Men när den äntligen kom, så var laxen i stort sett uppäten. Så det hela var en besvikelse. Jag har ätit just denna rätt en gång förut och då var det supergott, så då var förstås besvikelsen desto större. Nåväl, jag blev mätt och det var väl ändå det viktigaste.

Idag, måndag stod shopping på programmet. Vi åkte ut till outleten i Cypress hela gänget. Vi kom dit i någorlunda hyffsad tid, så vi fick ett par timmar utan att behöva trängas allt för mycket. Men efter hand så fylldes det på ordentligt med folk, så då var vi glada över att vara färdiga med våra inköp och åkte hem.

Väl hemma blev det Morden i Sandhamn på Tv4 play för mig, Erika och Kristian. Pär stack till gymmet och Fredrik filade på sin sommarjobbsansökan. Därefter grillade vi lammkotletter. Det är gott det.

I morgon tar vi nog en runda till Battleship Texas.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram / Marie

söndag 26 december 2010

Hoppas julen varit bra

Vi har förstått att Erika och Kristian hade mycket tur när de kom iväg från Paris till Atlanta bara tre timmar försenade. Lite senare samma dag blev tusentals resenärer strandade och fick övernatta på flygplatsen och igår blev över 500 Delta flighter på USA:s östkust, bl.a från Atlanta cancellerade.

Nu är frukosten avklarad på annandagsmorgon. Julafton och juldagen klarade vi av ganska smidigt.
Ungdomarna gjorde en liten shoppingrunda på julafton och jag och Pär stack iväg och tränade. Ingen jäkt och stress här inte.logo

Vid femtiden åkte vi till Saltgrass Steakhouse för att äta en julaftonsmiddag.

Det var vi inte ensamma om, restaurangen var nog i stort sett fullbokad. Men vi fick ett uppbokat bord och kunde slå oss ner för att få några rejäla köttbitar serverade.

 

 

 

 

 

 

Avokado Crab Stack och Chuck Wagon Cheese Fries till förrätt.

Detta är Erikas BBQ Baby Back Ribs.

Hon åt inte upp, det blev en box att ta med hem:)

 

 

 

Min portion av Pat’s Ribeye med fried onion rings. Alltid lika gott!
Kristian valde också denna goda köttbit. (fast han fick en egen bit förstås)

 

 

 

Fredriks Maudeen’s Center Cut Filet.

Pär åt ribs med grillade räkor. Tyvärr fastnade de inte på min kamera. Men han tyckte det smakade alldeles utmärkt.

 

När det var dags för efterrätt så var vi så mätta att vi beslutade oss för att köpa en sjulagers chocolate cake och en pecacan nut cake att ta med hem för att avnjuta när vi skapat lite plats i våra magar.

När vi kom ut ur restaurangen så hade det börjat regna. Det var ett tag sedan så det är välbehövligt. Vi beslutade oss för att ta en sväng genom några bostadsområden vid Piney piont på vägen hem för att kolla in deras juldekorationer. Vi såg några riktigt maffiga hus med tillhörande ljusdekorationer. Men snart övergick regnet i skyfall och åska, så vi beslutade oss för att åka hem. Sakta men säkert körde Fredrik oss hem.

Väl hemma så var det dags för julklappsutdelning. Den som var mest nyfiken var Lillpisen. Hon ville gärna kolla in de paketen som låg underst, så hon fick krafsa en del för att försöka komma åt dem. När vi sen satte oss och började dela ut klapparna så stack Lillpisen iväg. Lika bra var väl det eftersom inget paket var till henne. Men alla vi andra fick många fina julklappar.

På juldagen slappade de flesta. Jag ansträngde mig och lagade julmat. Det blev till slut både köttbullar, Janssons, sill,  nygrillade revben, grillade majskolvar, lax och skinka.

På kvällen stack vi iväg till Studio Movie Grill. Det är en kombinerad bio och restaurang. Man får maten serverad vid sitt bord inne i biosalongen. Vi såg Little Fockers, den var alldeles lagom rolig.

Idag ska vi nog ut och kolla lite affärer, sen blir det förhoppningsvis bowling och mat med The Noren’s family.

Ha en riktigt god fortsättning på julen.

Ha det gott, och ta hand om varandra.

Kram /Marie

torsdag 23 december 2010

Äntligen framme

25 timmar efter att de passerat säkerhetskontrollen på Landvetter landar de äntligen i Houston.

Barnen är ute och flyger

Jaha, inte blev det som planerat precis. Hade allt gått som planerat så skulle Fredrik ha landat kl. 12. Då skulle vi ha plockat upp honom, åkt och käkat lunch någonstans för att sedan vara tillbaka på flygplatsen vid tvåtiden då Erika och Kristian skulle landa. Så blev det inte.

Efter att jag ringt och kollat läget med Erika i går kväll (torsdag morgon för Erikas del) och fått höra att de var på väg igenom säkerhetskontrollen på Landvetter och planet till Paris skulle gå i tid så kunde jag gå och lägga mig. jag satte klockan  på ringning kl. 4.30. Då skulle jag ringa Fredrik och kolla så att han var uppe och redo att åka till flygplatsen i Montreal.
Jag somnade för en gång skull väldigt snabbt, men vaknade två timmar senare, kl.1 av att telefonen pep. Då hade jag fått flera sms av Erika. Det senaste sa att de satt på planet till Paris men var kraftigt försenade och hade blivit ombokade att flyga Gbg-Paris-Atlanta-Houston istället. Istället för att landa vid 14-tiden ska de nu landa vid 23-tiden. de skulle ha god tid på sig att byta i Atlanta vilket är bra eftersom man måste plocka ut bagaget och gå igenom immigrationen där. Den proceduren kan ta mycket lång tid om man har otur. Men nu har det visat sig att planet kommer att landa mer än två timmar efter utsatt tid i Atlanta och de kommer att få väldigt bråttom. Det är bara att hålla tummarna, det blir ju inte så kul om de behöver tillbringa natten på Atlanta flygplats.
Det blev ingen mer sömn för mig efter kl.1 eftersom jag vid upprepade tillfällen både haft kontakt med Fredrik och Erika. Så nu är jag ordentligt trött kan jag lova.


Fredrik har iallafall nu landat i Houston och Pär är på väg för att hämta honom. Det känns väldigt bra.


wacomB o H förvånade mig genom att i går eftermiddag skicka ett nytt paket till mig, efter att jag skrivit på ett papper där jag på heder och samvete lovade att jag inte fått paketet tidigare. det åkte från New York i går eftermiddag och idag kl. 9.30 så placerades det utanför min dörr. Så nu har jag en skrivplatta, nu gäller det bara att lära sig att hantera den också.

 

Erika och Fredriks kusin Ella har idag gjort tv-debut. Hon var med i en lucka i TV 4 Hallands julkalender. Ella syns bara i några sekunder, men här är klippet iallafall.

Julvandring%20mot%20Jesus

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

onsdag 22 december 2010

Snart är de här! Hoppas vi!

Efter att ha tillbringat två ofrivilliga dygn och sammanlagt 13 timmars köande på Frankfurts flygplats kom Pär tillbaka till Houston i söndags, exakt 48 timmar försenad. Planet han åkte med var halvfullt!! Det vittnar ju verkligen om hur svårt de har att få allt allt att flyta i kaoset. Det sitter folk på flygplatsen och får inte plats på något plan för att det är fullbokat, samtidigt går de fullbokade planen iväg halvfulla för att de med biljetter till den aktuella flighten har inte lyckats komma dit. Många av dem som gärna skulle vilja åka med det halvfulla planet till Houston stod säkert i de över 7 timmar långa köerna för att kunna få en biljett till första bästa plan.
Nåja, han kom hem iallafall, det gjorde däremot inte hans väska. Den är fortfarande på resande fot. Får se när den behagar dyka upp.

Nu är nästa stora utmaning att få hit Fredrik från Montreal och Erika och Kristian från Sverige i morgon. De säger ju att allt börjar återgå till det normala nu så vi får hoppas på att allt går som planerat, bara alla vaknar i tid och lyckas ta sig till flygplatsen i tid  så får vi hoppas att flygbolagen gör sitt jobb sedan.

Någon som däremot inte har gjort sitt jobb är UPS. Jag har fortfarande inte fått mitt paket från B o H photo. UPS har startat en utredning. En del av utredningen bestod i att en UPS-kille kom hit och frågade om jag fått mitt paket. När jag svarade nej, så konstaterade han att det var ju inte han som körde denna runda den aktuella dagen, så jag fick skriva på ett papper och sedan skulle han ta kontakt med den aktuella chauffören och höra om han kunde komma ihåg var han hade gjort av paketet. Vad mycket enklare allt hade varit om de hade ringt upp chauffören direkt när jag ringde dem första gången. Men varför göra något enkelt när man kan göra det svårt. Och det är ju någon som fick två helt oväntade och tidiga julklappar iallafall.

Idag har jag fått skriva på ett papper från B O H där jag lovar att jag inte mottagit paketet. De har lovat att de ska skicka ett nytt paket till mig i dag som ska vara framme i morgon. Ja, vi får väl se, jag tror inte på det förrän jag ser det med egna ögon.

I fredags var jag hos familjen Vivier på deras årliga svenskinspirerade julfest. Jisses med folk de hade bjudit in. Vi var säkert över 100 personer i deras hus. Tur att de har ett stort hus. Det var trevligt, fast jag inte känner mig helt bekväm med alla dessa fransmän runt om mig:)

S söndags var jag med Staffan, Ewa, Sören och Astrid och spelade golf. Det var förstås väldigt trevligt. Jag är så tacksam att de vill ha med sig en nybörjare som mig på golfbanan. Fint väder, lite blåsigt men för det mesta en behaglig temperatur när solen var framme. Tack vare blåsten kände man inte riktigt hur stark solen var. Men det märkte man när man kom hem. Ordentligt röd i ansiktet hade jag blivit. Solkräm är ju inte det första man tänker på precis när man ska ut och spela golf i mitten av december. Efteråt åkt vi hem till Astrid och Sören och käkade. Gott och trevligt, tack för det Marklunds.

Nu sitter jag och väntar på att Fredrik ska höra av sig från Montreal. Vi fick ett papper från skolan igår att hela hans hösttermin var annullerad för att han missat att lämna in ett dokument. Det känns ju väldigt trist eftersom Fredrik var och lämnade in alla dokumenten för en månad sedan och fick då beskedet att allt var i sin ordning och de nu hade alla papper de behövde. Får hoppas att det löser sig på bästa sätt. Han ska dit och prata med dem idag så får vi se vad som händer.

De senaste dagarna har vi haft mellan 25 och 27 grader och superfuktigt. Svårt att hitta någon julkänsla då. Men nu ska det sakta men säkert bli något svalare. I helgen ska det bli runt 14 grader påstår de.
Denna december är klart den varmaste här i Houston sedan vi kom hit. Bilderna nedan är tagna i början av december förra året.
Busken med blommorna på som ni ser på ena bilden finns inte mer. Den och flera palmer frös helt ihjäl under den svåraste köldperioden i modern tid här i Houston under december- 09 och januari-10.

bordsno
Dec-09, Inga 27 grader Celcius här inte.

Nu ringde Fredrik och sa att det hade ordnat sig med papperna. Så nu är hans termin oannullerad igen. Bra det.

Nu kom Pär hem och vi ska iväg och käka lunch någonstans.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

fredag 17 december 2010

Fast i Frankfurt

Jaha, så blev det som befarat. Pär sitter fast i Frankfurt och det verkar inte som om de kan skaka fram någon ny plats till honom varken i morgon eller på söndag. Han har iallafall fått ett hotellrum över natten, men han får inte tillgång till sitt bagage, så han är inte särskilt uppåt nu om man säger så. Jag tycker förstås också att det är väldigt trist att vara ensam över helgen, men jag är iallafall hemma i mitt eget hus.
Det känns lite märkligt att sitta här i värmen i Houston och tänka på snökaoset i Europa. Här är det fortfarande varmt och skönt.

 

Teknikens under, Pär pratar med Ruben via Skype när vi var ute och promenerade i en liten skog för ett par veckor sedan.

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag ringde  B o H idag för att meddela att UPS hade slarvat bort mitt paket och de skulle starta en utredning, problemet är bara att det kan ta ganska lång tid och nu är det ju inte bara min skrivplatta som ligger i det där paketet. Så det blir spännande att se vad som händer. Någon ärlig granne har iallafall inte dykt upp ännu.

Det blir väl så att jag åker till Viviers ändå ikväll, fast inte Pär kommit hem. Hade förstås varit trevligare om han varit med. och han tycker nog att det hade varit betydligt trevligare att vara hemma hos Viviers än att sitta på ett hotellrum i Frankfurt och inte veta när han kan åka hem.

Just nu har jag huset fullt av hantverkare, får hoppas att de blir klara snart så att man kan börja ställa i ordning igen.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

torsdag 16 december 2010

Krukkatter

Jag undrar lite vad det är som lockar med att ligga och sova i en blomkruka full med gammal jord.

Både Lillpisen och de andra två katterna som går omkring här brukar ta sig en tupplur i krukan. Jag skulle kunna förstå det om det var ny jord som kanske avgav lite värme. Men det här jorden har nog varit i krukan sedan i april. Det var längesedan blommorna dog som växte i krukan. Jag är inte så mycket vän med växter.


Ena dagen hittar man Lillpisen i krukan….


…och nästa dag är det Herr katt som ligger där.

I morgon fredag, hoppas jag på att Pär kommer hem i god ordning. Han klarade iallafall det första hindret. Att ta sig från Kiel till Hamburg i snöovädret. Nu får vi hoppas på att planen går som de ska i morgon så han tar sig hela vägen till Houston.

Om Pär kommer hem i god ordning så är det tänkt att vi ska till familjen Vivier på julfest på kvällen.  Det var längesedan jag träffade Kerstin nu, så det ska bli trevligt. Det blir väl vi och en massa fransmän och fransyskor, tur att de flesta fransmän här pratar engelska.

Vad det gäller tyskan så har jag installerat programmet och lyssnat på en lektion. Kan inte påstå att jag blev biten precis. Men men, det är väl bara att ge sig tusan på att ta sig igenom det kan jag tro.

Just nu är jag lite förbannad. Jag väntade på ett paket som skulle levereras med UPS idag. På deras hemsida kan man ju följa leveransens gång, det är bra. Jag såg att mitt paket var ute för leverans idag. Strax efter sju i kväll så såg jag bilen köra förbi här utan att stanna. Jag gick in på webben och kollade statusen på mitt paket. Fortfarande ute för leverans. Tio minuter senare stod det att den var levererad, med tidsangivelsen samma tid som jag såg bilen köra förbi.
Jag ringde direkt till UPS och fick till svar att jag måste ringa de som jag beställt grejerna ifrån och så fick de ringa UPS så de kunde starta en utredning. Jag frågade om han inte kunde ta kontakt med chauffören direkt och höra vad han hade gjort av mitt paket. Men nej, det var omöjligt, det måste gå genom inköpsstället. Helt otroligt. Om de hade kunnat ringa chauffören direkt så kanske han kunde säga var han hade gjort av paketet. Istället måste vi nu vänta tills i morgon när affären öppnar innan någon undersökning startar. Då kan man ju bara gissa att min paket är långt borta . Får hoppas att det är ärliga människor som har fått paketet så att det kan komma bort och lämna det till mig.
Det är inte första gången som UPS gör så här. Men de andra gångerna är det vi som fått fel paket levererade till oss. Vid några tillfällen har det varit till någon granne lite längre bort, då har vi genast tagit oss en promenad dit för att leverera paketen till rätt hus. En annan gång var paketet adresserat till en fd. ägare av detta huset. Då öppnade vi paketet och såg att han hade en annan adress på beställningssedeln, på så sätt kunde vi hitta honom och kunde leverera paketet.
Förra julen fick vi till samma person levererat en stor Kalkon, men då visste vi inte hans nuvarande adress, så då tog vi in kalkonen och lät den ligga här några dagar för att den rättmätiga ägaren skulle få tid på sig att höra av sig till UPS och fråga vart de hade gjort av hans kalkon. Men de var aldrig någon som hörde av sig, så då åt vi faktiskt upp kalkonen. Det var ju inte så mycket annat att göra. Vi hade ju kunnat låta den ligga här tills den blev gammal och sedan slänga den, för ännu idag, ett år senare har ingen hört av sig om denna kalkon. Och då vet ju ändå UPS vart de har levererat den eftersom den felaktigt var adresserat till vårt hus. Så är ju inte fallet med mitt paket, den är adresserad till vår adress, men helt klart levererad till någon annan.

Jaja, detta är ju egentligen helt obetydligt när man tänker på vad andra går igenom just nu, men man blir ju ändå lite sur när sådant här händer.

Och mest upprörd blir jag väl över att jag städade skrivbordet helt i onödan idag för att göra plats för min digitala skrivplatta som låg i det försvunna paketet ;)

Det var allt från idag.
I morgon kommer tankarna vara extra mycket hos Marita och Jan som åker till Sverige då. Fy vilken tuff resa de har framför sig. Ja önskar dem så mycket styrka det bara går. Många kramar till er, Marita och Jan.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram/ Marie

onsdag 15 december 2010

Lake Conroe

Jag har ju lovat länge att jag skulle lämna en rapport från vårt besök vid Lake Conroe. Så här kommer en kort rapport med många fågelbilder. Jag har inte tid att skriva så mycket för snart börjar Vancouvermatchen.

Vi bestämde oss alltså hastigt och lustigt för att åka iväg på en liten minisemester över Thanksgiving. Vi ville inte spendera en massa pengar, så en tesort en dryg timmes bilresa bort passade oss bra. Extra bra visade det ju sig passa när huset fylldes av industrifläktar som gjorde det omöjligt att vara i huset någon längre stund. Så hade vi inte bokat in detta så hade det nog blivit hotell i Houston ett par dagar bara för att komma ifrån oväsendet.

Vi drog i väg på torsdag förmiddag. Vädret var stålande, fast de gått ut med varningar om en väldig kallfront som skulle komma över vårt område under torsdagen.
När vi kom fram till vårt hotell började vi med att spela tennis, varmt varmt var det.

Vi slappade lite innan det sen var dags för Thanksgivingmiddag. Hotellets matsal serverade Thanksgivingbuffee . Det passade oss utmärkt. Givetvis fanns det kalkon på buffebordet. Jag är inte så förtjust i kalkon men tog för sakens skull en liten bit iallafall.
Som vanligt här i USA så är efterrättsutbudet enormt och alla bitar är väl tilltagna. Inte lätt om man vill smaka på flera olika sorter.


Mycket efterrätt, vi åt av detta båda två, men det blev ändå mycket över. Absolut godast var de små chokladöverdragna kolabitarna med salt på.

Under tiden vi satt och åt middag så började det att regna. När vi kom ut så hade kallfronten kommit. Det var svinkallt. Temperaturen hade säkert sjunkit med 15 grader medan vi satt och åt.


Golfbanan sett från vårt hotellrum.

På fredagsmorgonen bestämde vi oss för att ge oss ut på ett riktigt äventyr, nämligen en golfrunda. De få golfrundor vi har spelat förut har ju varit tillsammans med rutinerade golfspelare, så detta kändes lite äventyrligt för oss. Vi var nästan ensamma ute på banan och tur var väl det. Vi slog bort bollar och träffade träd och allt man kan tänka sig på en golfbana. Vi blev ganska trötta efter att ha slagit väldigt många slag på varje hål, så efter 17 hål gav vi upp. Det var ingen skön syn att se oss två spela golf det kan jag lova, men vi hade iallafall roligt och inte störde vi någon heller.
Vi tog på oss en massa kläder för det var riktigt kallt och de hade ju varnat för att det skulle vara kallt hela dagen. Men det dröjde inte länge förrän man fick ta av sig ett lager. Det visade sig bli perfekt golfväder.

p golf

p golf vatten

p golfbil
Man blir trött av att köra golfbil.


m golf
Hmm, undrar vad Lotta skulle säga om detta?

golfand
Vi hade sällskap på banan.

Efter golfen så tog vi det lugnt på hotellrummet en stund. Vi bodde på 18:e våningen och hade balkong.
Vår utsikt från 18:e våningen.

Jag gick ut på balkongen och lutade mig ut över räcket och höll på att få en hjärtattack. För när jag står där och lutar mig ut så sveper en enorm fågel precis förbi mig. Han hade tydligen suttit på grannbalkongen och blev rädd och flög iväg när jag kom ut på balkongen. Men man kan ju undra varför han valde att flyga åt det hållet jag stod. När jag fått ner hjärtslagen till normal takt så hämtade jag kameran för att försöka fånga en av alla dessa stora fåglar som flög omkring på bild. Det var inte det lättaste, för det var riktigt läskigt att kolla på dem genom teleobjektivet. Flera gånger hände det att jag var på väg att ducka för att jag trodde att fågeln var på väg emot mig. Turkey vulture fick jag lära mig av en kompis att fåglarna heter.

http://en.wikipedia.org/wiki/Turkey_Vulture

Men några fåglar lyckades jag iallafall att fånga på bild när jag inte duckade.


Jag kan ju inte påstå att jag tycker att de är så fina.


Det fanns några stycken på området.

På lördagen packade vi ihop våra grejer och checkade ut. Texas Renaissance festival stod på schemat härnäst. www.texrenfest.com

De flesta gästerna som bodde på hotellet den här dagen skulle nog åka dit. Vi var i stort sett de enda gästerna som inte var utklädda i hotellobbyn.

Amerikanarna gillar verkligen att klä ut sig, de går verkligen in för det. Det är kul att se, men jag skulle nog inte själv vilja gå utklädd.


Till och med permobilen fick vara utklädd dagen till ära.

Det var en trevlig dag på festivalområdet och vädret var perfekt.

På vägen hem passade vi på att stanna hos en snubbe som fixade till vårt stenskott som vi har haft länge men inte tagit oss för att fixa. Men nu blev det iallafall åtgärdat, skönt det.

Till slut fanns det ingen återvändo, det var bara att åka hem till industrifläktarna. Men för att få en liten frist till så stack vi iväg och spelade tennis en stund.

Hmm, skulle det bli ett kort inlägg? Har jag påstått det? Märkligt. Nu har jag ju missat hela första perioden. Som för övrigt Vancouver leder med 1-0.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie