En lååång flygresa från Houston till Beijing

Jag somnade som en stock efter att jag publicerat mitt förra inlägg. Detta trots att det small oavbrutet utanför fönstret. Sov gott till ca kl.1.30. Vaknade då och kunde konstatera att det fortfarande fanns några tappra fyrverkerigalningar ute på stan.
Somnade om en liten stund, men har nu varit vaken sedan kl. 2.30. Nu för en halvtimme sedan alltså runt kl.4 så hördes återigen fyrverkerier. Sover de aldrig?

Nu har jag gett upp det här med sovandet, får göra ett nytt försök nästa natt.

Resan från Houston till Beijing var lååång. Alt flöt på jättebra, båda flighterna var i tid, så där finns inget att klaga på. Men, flygningen mellan Toronto och Beijing var ingen kul upplevelse. 12.5 timmar tar den sträckan. Av de 12.5 timmarna så stod jag nog upp i minst 5 timmar. Jag kunde som vanligt inte sova något, och efter en stund så hade jag så in i baljan ont i benen av att sitta så jag var tvungen att röra på mig. Efter att ha stått upp i ett par timmar så gjorde jag ett nytt försök att sitta. Men det fick jag snabbt ge upp igen. Det var bara till att upp och stå igen. Nåja, fram kom vi till slut. Vi landade före utsatt tid i Beijing. Jag såg inte riktigt fram emot att stå i den förväntat evighetslånga immigrationskön. Så jag blev glatt överraskad när jag kom fram till immigrationen och det inte var någon kö alls. Bara att kliva direkt fram till luckan och få sitt pass stämplat. Sen vidare till tåget som skulle ta oss till bagaget. Också det gick supersmidigt. Jag tror att jag var nere vid väskorna ca 15 minuter efter att jag steg av planet. Helt otroligt, har aldrig varit med om att det gått så snabbt någon gång. Men sen tog det slut. Beijings flygplats är ju en av världens största till ytan, så det tar ett tag för väskorna att fraktas från planet till bagagebandet. Jag tror att jag väntade på min väska i nästan en timme. Men till slut kom väskan och jag kunde ge mig ut och försöka få tag i ett kontantkort till telefonen innan jag reste in till Beijing. Jag hittade en telefonkortsautomat och försökte handla där, men fick svar från maskinen att det var slutsålt. Letade upp en ny maskin, samma sak där. Men då kom en tjej som jobbade för telefonkortsautomaterna fram till mig och förklarade att jag kunde köpa kort av henne. Sagt och gjort. 5 minuter senare hade jag ett kinesiskt telefonnummer. Sen var det bara att ge sig ner till Airport Express för att spårledes ta mig in till stan.  Köpte biljett och hade turen att tåget kom direkt. Väl framme i Beijing så bytte jag till tunnelbana, för att sedan gå till fots den sista dryga kilometern. När jag kom upp från tunnelbanestationen så hälsades jag välkommen av smällare. Välkommen till Beijing! Det kändes härligt att vara tillbaka, plötsligt kändes det som man inte varit härifrån.

Innan jag påbörjade promenaden så kom mitt kinesiska telefonkort väl till pas då jag skulle ringa Mårten för att han skulle överlämna nyckeln till Annas lägenhet. Överlämnandet gick bra och en stund senare klev jag in i Annas lägenhet på 16:e våningen.
Ville egentligen bara gå och lägga mig. Men var tvungen att ge mig ut och handla lite kvällsmat och frukost först.
Efter att ha ätit lite kinesisk yoghurt och müsli så somnade jag gott ca 28 timmar efter att jag lämnat hotellet i Houston.

Nästa dag var det så dags för första arbetsdagen.

Stora entrén på SSB.

Nu ska jag snart förbereda mig för min andra arbetsdag.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie