Söndag i Paris

Ja, som sagt, tjugo i elva vaknade jag som somnat efter klockan sju på morgonen. Då sov de andra fortfarande. Det är ju gott att kunna ta det lugnt på morgonen, problemet var bara att det var utcheckning senast kl. 11 på hotellet. Men det löste sig. Bara Pär gick ner och betalade innan kl. 11 så fick vi gärna ha kvar rummet ett tag till. Så det utnyttjade vi förstås. Vi gjorde oss i ordning utan stress och begav oss sedan mot Montparnasse. Där var målet en skyskrapa man kunde åka upp i och se hela Paris från alla håll.

På vägen stannade vi till på ett creperie och tog en frukost/lunch bestående av pannkakor. Min var fylld med ost, tomater och lök.

Upp i detta tornet var det vi åkte.

Terrassen på våning 56 var stängd för renovering. Men vi såg ganska bra från den våningen vi var på också. Riktigt maffigt. Man kunde gå runt och se åt alla håll. Paris är verkligen imponerande stort.

Längst där nere skymtar man creperiet vi åt våra pannkakor på.

Längst till vänster i bilden nedan så skymtar man Luxembourgparken som var vårt nästa mål.

Det blev ytterligare ett antal kilometers promenad innan vi var framme vid parken. Det visade sig vara en stor, fin och trevlig park där det vimlade av folk.

Även gendarmeriet var ute och strosade en dag som den här.

I Paris hade de samma system med hyrcyklar som de hade i Montreal. Väldigt praktiskt måste jag säga. Just den här dagen verkade inte det här cykelstället så populärt. Men jag såg många cykelställ under helgen som var helt tomma på cyklar, så det finns ju helt klart en stor efterfrågan.

Efter att vi gått igenom parken fortsatte vi vår promenad ytterligare någon kilometer. Vi slog sedan oss ner vid en uteservering och satt och njöt i solen medans vi åt.

Solen gassade ordentligt så Pär fällde upp kragen som solskydd för nacken.

Mycket folk även i dessa kvarter förstås.

När vi satt och väntade på maten så kom plötsligt dessa små gulliga turistbilarna förbi. Lite skillnad mot en tur i de stora öppna guidebussarna man annars ser.

Om man någon gång tvivlat på att man verkligen var i Paris så blev man nog ganska övertygad när man stötte på alla dessa ostdiskar och blomsterhandlare som man såg i vart och vartannat gathörn.

Efter att vi åkt tunnelbanan tillbaka till hotellet för att hämta våra väskor så åkte vi en sista gång för den här gången tunnelbana tillsammans med Erika. Det var lite sorgligt. Erika var ledsen över att vi skulle åka och att hon skulle åka tillbaka till lägenheten. Hon trivs superbra med jobbet, arbetskamrater och sina lägenhetskompisar, men man kan ju ändå förstå att det känns ledsamt och att man drabbas av längtan till sina nära och kära emellanåt, och avsked är ju aldrig lätt. Men alla rapporter från Erika efter detta har bara varit positiva, så det känns bra.
Men, som sagt, det kändes inte så kul att skiljas på tågstationen när vi skulle åka mot flygplatsen och hon till sin lägenhet.

Väl framme på flygplatsen installerade vi oss på hotell Novotel.
På måndagen gick vi upp kl. 6 och åt frukost innan Pär tog tåget tillbaka till de sydvästra delarna där han skulle fortsätta sina jobbmöten. Jag hoppade på planet som tog mig till Houston. Jag hade turen att få en tresätesrad alldeles för mig själv. Så jag kunde ligga ner. Inte för att jag kunde sova, men bara det att kunna ligga ner gjorde ju resan betydligt angenämare än vanligt.

Sammanfattningsvis så måste jag säga att vi hade en jättebra helg tillsammans med Erika. Jag är helnöjd över att jag bestämde mig för att åka.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie