En Texasvecka kvar

Oj vad tiden flyger iväg, och inte har jag bloggat.
Om precis en vecka så har de nog lastat in de sista av våra tillhörigheter i lastbilen och det är dags för oss att lämna huset.

Jag känner mig förvånansvärt ostressad inför allt. Troligen har jag glömt att fixa en massa viktiga saker eftersom det känns så lugnt. Men för mig är det största stressmomentet just nu , Katten. Vi var hos veterinären igår och gjorde en hälsoundersökning. Hon blev godkänd och veterinären skrev på alla papper och de ligger nu hos en veterinär i Austin. Jag körde direkt till ett UPS-kontor efter veterinärbesöket för att skicka iväg papperna. Och jag vet att de ligger på veterinärens bord just nu eftersom jag idag fick ett samtal från vår lokala veterinärstation där hon meddelade att Austin ville ha tag i mig för att jag hade skickat med en för liten check. Och jag som tycker att jag tittat så noga efter korrekt uppgifter. Och de uppgifter jag fick tag i på deras webbsida och även de uppgifter som veterinären här sa var $36. Men tydligen hade de nyligen gjort en liten smärre justering av priserna. Därför var det nu $114 som gällde. Det kallar jag prishöjning det!!
Men jag kunde fixa betalningen över telefon, och mannen i telefonen meddelade mig att mina papper just nu låg på doktorns bord.
Ytterligare ett besök krävs hos veterinären innan vi kan åka. Detta besök ska tydligen ske max 48 timmar innan avresa. Så eftersom vi åker kl. 4 på söndagen så har jag bokat tid kl. 5 på fredagen.  En jättedum tid. Det är väldigt svårt att veta att hon är hemma just den tiden, och att hålla henne inlåst i huset samtidigt som ett gäng flyttgubbar springer runt i huset blir inte lätt. Men det är bara att hoppas på det bästa.

Veterinärbesöket ja, alla andra katter som jag varit hos veterinären med har slagits för sitt liv när de ska undersökas. Men inte Lillpisen. Vår lilla tygbur som vi använder till och från veterinären som hon i vanliga fall avskyr som pesten, hon går långa omvägar runt den om den står på golvet hemma, blir nu hennes lilla trygghet. Assistenten plockade ur henne ur buren för att gå iväg och väga henne. När hon kom tillbaka med henne så gick hon helt frivilligt in i buren och la sig. Där låg hon sedan och tryckte och lyssnade oroligt på alla hundar som skällde i rummen bredvid. När sen veterinären kom så la hon sig platt på magen precis som förra gången. Han fick göra precis som han ville med henne utan hon protesterade något. När undersökningen är färdig så kryper hon lättad in i buren igen. Lillskruttan, det är inte lätt att vara katt och ha veterinärskräck.

Vad har hänt annars?

I måndags var jag med Astrid och Pernilla och spelade golf. Det var hett vill jag lova. Ca 37 grader i skuggan och inte många moln på himlen. Det är tur att man kör golfbil i det här landet. Då får man iallafall lite skugga och lite fläkt när man kör mellan slagen. Det hade nog varit ganska svårt att spela 18 hål om man skulle gå hela rundan. Vi hade det trevligt som vanligt. Mitt resultat var inget att skryta med. Men jag tar med mig de enstaka väldigt bra slag jag åstadkommer och fortsätter att träna på de där katastrofslagen som tyvärr kommer alltför ofta.

På kvällen åkte jag och Pär först till Thomas så att han kunde kolla så att vi hade varit snälla mot Volvon innan vi körde hem till Ingela och Göran. Han tyckte att vi varit snälla så det var ju bra. Nu står alltså Volvon hos en granne till Ingela och Göran och väntar på sina nya ägare som kommer tillbaka i höst. Under tiden vi var och lämnade bilen så hade Vancouver sett till att skaffa sig ett underläge på fyra mål under fyra minuter i den sjätte finalmatchen. Det var väl tur att man slapp se eländet.
I söndags tog vi en tur med Volvon genom stan. Pär ville ta ett sista kort på vår v70.

I tisdags träffade jag Pernilla, Malin, Ulrika och Caroline för en liten hejdå-Marie-lunch. Trevligt förstås. Men innan det så hade jag och Fredrik varit och hämtat en hyrbil, en liten Jeep blev det.

I onsdags var jag med Fredrik till Apple när han köpte en familjens första Mac. Jag har fingrat så många gånger på dem men alltid har det slutat med en pc. Men kanske kanske att min nästa laptop blir en Mac. Vi får se. Fredrik är iallafall supernöjd så här långt.

I torsdags var det det veterinären som gällde, efter det lite shopping med Fredrik, lite slapp i poolen och en massa sorterande och slängande.

Idag har jag varit hos Ia och gett henne lite datasupport. Hon har blivit riktigt duktig, kul.

Ikväll är det dags för lite midsommarfirande på IKEA. Det gäller att jag är där i tid eftersom jag har biljetter till 14 personer i min plånbok. De blir nog inte så glada om jag kommer en timme efter dem dit.
Men en som blev glad var damen jag köpte biljetterna av. Jag frågade nere i Bistrot om man kunde köpa biljetter där eller om man behövde gå upp till restaurangen. Killarna bakom disken förstod inte alls vad det var jag ville ha. Men en annan ur personalen hörde min fråga och ville gärna hjälpa mig. Det var förresten en tjej som jag hade ganska mycket med att göra när jag var där och hjälpte till att dela ut smakprover till kunderna under deras invigning av deras utbyggda matshop. En väldigt trevlig tjej som blev så glad när hon såg mig, och ännu gladare blev hon när jag sa att jag ville köpa 14 biljetter. Yes, yes, yes, upprepade hon gång på gång medans hon fixade biljetterna. Jag stod som ett fån och bara log mot henne. Men till slut så sa hon: Yes yes yes jag kommer att vinna! Då kom det fram att de hade en intern tävling och den som lyckats sälja flest biljetter skulle få ett hemligt pris. Mina 14 biljetter gjorde nu att hon gick upp i ledningen och hon var ganska säker på att vinna. Känns skönt när man lyckas göra någon så glad :)

Annars som sagt så känns det som det mesta är under kontroll. givetvis borde man sortera och slänga mera och faktiskt passa på att shoppa lite mera. Men det är ju inte det roligaste jag vet precis, så jag får se vad jag orkar med.
Men ganska stressad kommer jag nog att vara när vi ska packa våra resväskor senast onsdagskväll. Allt som då inte ligger i resväskorna fraktas per båt till Tyskland. Så det gäller att tänka efter vad man behöver under hela sommaren.

Nu borde jag sortera lite mer, man jag tror att jag väljer att lägga mig i poolen en stund. Det gäller att passa på, det är nog sista veckan som man kommer att bo i ett hus med pool.

Ha det gott och ta hand om varandra,

Kram/ Marie