Hur som helst så är jag tillbaka i Houston och värmen sedan en och en halv vecka.
Vi är alla supernöjda med resan till Kongo och har fått vara med om så mycket kul saker. Jag får se till att få ihop några rader om resan i ett senare inlägg.
Men den tog nog på mig mer än jag trodde. Jag var trött och sliten en vecka efter jag kom tillbaka till Houston och har haft svårt att sova. Men nu känns det bättre. Kanske det har varit lite mycket just nu. Fredriks graduation, Fredriks skriftliga bac här i Houston, en sexdagars resa till Sverige nästa vecka, Fredriks resa till Washington för att klara av de muntliga Bac-testerna, se till att det ordnar sig för katterna och till slut vår sommarsemesterresa till Sverige den 24 juni.
För tillfället är det katterna som stressar mig mest. Hade vi bara kunnat så hade vi med glädje behållit alla tre, En har redan fått ett nytt hem hos en norsk familj. Men dels så kan de ju inte klara sig själva här när vi är i Sverige och sedan är det ju inte så käckt att ha fyra katter i längden. Jag tror att grannarna tycker här finns tillräckligt med katter i området alla redan. Men de är verkligen underbar små liv och jag önskar inget hellre än att de får komma till kärleksfulla hem. I kväll ska det komma en familj och kika på dem och ytterligare en har hört av sig och visat intresse, så lite hopp finns det allt.
I fredags så var det stor baluns på Hilton hotell med trerätters middag och awardsutdelning för avgångsklasserna på Awty. Fredrik fick två priser, en i engelska och en i tyska.
Så i lördags var det dags för den stora dagen, nämligen graduation. Detta skedde i en fullsatt gymnastiksal på skolan. Det hela var väldigt amerikanskt med många högtidliga tal. Bl.a fick vi höra två helt otroliga tal av de bästa eleverna i de respektive sektionerna. Alla eleverna fick gå upp och hämta sitt diplom på scenen, och jag var i den stunden ganska nöjd över att Fredrik gått i en skola med ca 60 elever i de båda avgångsklasserna tillsammans. Jag har vänner här i Houston som har studenter som går i skolor med över 600 elever som tar studenten. Bara programpunkten när eleverna går upp på scen och hämtar sitt diplom tar över 4 timmar.
Att Fredrik går på en internationell skola förstår man när man ser alla flggor på scensen. det var en flagga för varje land som var representerad bland studenterna. Den svenska flaggan syns inte men är till höger om Texasflaggan och precis bakom rektor Peter.
Fredrik får sitt diplom av rektor Peter Cooper
Efter det officiella var avklarat bjöds det på buffe utanför. Jag såg fram emot att få fotografera Fredrik i hans kappa och hatt, men han gick raka vägen och tog av sig grejerna, så några sådana bilder blev det tyvärr inte. jag fick hålla tillgodo med att fotografera honom med sina klasskamrater istället.
Ett gäng trevliga ungdomar som nu sprids i världen
I söndags var vi på hejdå-tillställning för detta trevliga paret som lämnar Houston efter 14 år.
Alltid tråkigt när personer som man fått bra kontakt med flyttar, men så är det ju när man flyttar omkring, alltid är det någon som rör på sig, är det inte man själv så är det någon av sina vänner.
Efter helgdagen i måndags så körde då Fredrik igång med sina Bac-examensprov i tisdags. Det känns allt lite hårt att behöva göra det efter graduation. Men så är det när man går på fransk skola. Alla Bac-examens ska göras samtidigt i hela världen så det är bara att rätta sig efter det. På måndag gör han sitt sista skriftliga prov. På tisdag åker vi till Sverige. Pärs mamma Inger gick ju bort under tiden vi var i Kongo, sorgligt och tråkigt förstås men inte alltför oväntat, så vi åker hem på begravningen och återvänder sedan till Houston lagom tills Fredrik ska åka till Washington för att göra sina muntliga prov och avlägga sitt prov i bordtennis.
Vi hoppas och tror att det kommer att gå bra och han får ett positivt besked den 21 juni. Men man kan ju inte vara helt säker, så lite nervöst är det allt.
Ha det gott tills vi hörs igen
Kram /Marie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar