Usch, jag har ett litet bekymmer. Det gäller den katt som jag tror är pappan till åtminstone 3 av Lillpisens ungar. Han har setts i bland annat vår trädgård sen vi flyttade hit för två år sedan. I början trodde vi förstås att han tillhörde något av husen här omkring. Men det är nog så att ingen är ägare till honom men vår fängslade granne gav honom mat. Det har aldrig sett ut som det har gått någon nöd på honom och han är bra kompis med Lillpisen. Men idag när han låg och vilade utanför vår altandörr tillsammans med Lillpisen fick jag tillfälle att titta lite närmre på honom innan han upptäckte att jag var där. Då såg jag att han hade alldeles såriga öron. Som om han har kliat sönder dom. Det såg inte alls behagligt ut. Vad ska man göra? Låtsas som det regnar och inte bry sig eftersom det inte är vår katt och vi absolut inte vill ha ansvar för en hittekatt till. Eller ringa Houston SPCA så att de får komma och hämta honom, med den troliga följden att han blir avlivad? Han gör ju ingen skada där han går, men jag tycker så synd om honom. Har ni några råd?
De båda kompisarna tar igen sig utanför vår altandörr.
Lillpisen ligger närmast dörren.
En jättefin katt med såriga öron. Det syns inte så bra på bilden,
men det såg inte vackert ut.
Idag åker Pär till London, kommer tillbaka på fredag. Och på onsdag åker Fredrik till Montreal och kommer tillbaka till jul. Då är det ju tur att jag har Lillpisen som sällskap iallafall.
Ha det gott
Kram/ Marie
Naaw, stackars Lurvpelle! Hoppas han blir bättre snart.
SvaraRadera