När vi skulle köra på färjan så fick lastbilen köra på före oss. När jag såg hur det gick till förstod jag varför.
Lastbilen var så tung att den sidan av färjan som lastbilen körde på låg för ett kort ögonblick en bra bit under vatten. För en stund trodde jag att hela färjan skulle tippa över. Men de har nog lastat så tunga lastbilar förut, så de var nog inte särskilt bekymrade. Efter att lastbilen kört på fick vi vänta tills färjan flyttat sig i sidled så att vi kunde använda den andra påkörningsrampen. Vi fick förstås köra av före lastbilen. Skönt. Bra var också att vi kom iväg före lastbilen. Vi var oroliga för vägen som det var. Inte behövde vi en överlastad lastbil före oss som förstörde vägen ännu mer eller riskerade att fastna i någon lerbacke och blockera vägen. Som ni förstår går det inte så många bilar per dag på denna 10 mil långa grusväg. Så händer något på denna sträcka så kan man bli sittande till nästa dag.
Väl på andra sidan så skulle våra Kongolesiska vänner handla. Försäljare fanns det gott om.
Flera barn som kom ihåg oss från ditresan kom också springande för att bli fotograferade.
Nu väntade en 4 timmars bilresa innan vi var framme i Kimpese.
Kram /Marie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar