Birds Nest

Igår gav jag mig iväg till fågelboet. Det är det nya stora fina OS-stadium här i Beijing.
Vi var där två kvällar under OS och tittade på friidrott. Det var mäktigt.
Över 80 000 personer på läktaren fick se Bolt sätta nytt världsrekord i finalen
på 100 m.

Jag bestämde mig för att promenera åt andra hållet idag och hoppade därmed på tunnelbanan ungefär vid svenska ambassaden. Jag passade på att studera folket lite på tunnelbanan och kom fram till att användandet av mobiltelefoner måste ha ökat otroligt mycket sedan vi bodde här.

Lite suddig bild, men ser ni att alla killarna som sitter på bänken kollar på något i sin mobiltelefon?

Det var inga problem att ta sig till området. Jag hoppade av vid Olympic Green.

Där var det ingen större trängsel. Lite skillnad mot augusti 2008 då 80 000 personer skulle ka tunnelbana samtidigt.

Jag gick in i ett köpcentrum som låg alldeles utanför stationen. Det fanns inte där 2008. Jag gick in där för att leta upp en toa och se om jag kunde hitta något att äta. Toa hittade jag och matställe också. Men tyvärr så var det enda matstället som fanns, MC Donalds. Så det fick bli det idag också. Inne på Donken var det mycket folk, men centret i övrigt var ganska öde. Så fort jag ätit så gick jag ut från centret igen och vidare mot fågelboet.

Ett öde shoppingcenter

Det första man ser när man kommer från tunnelbanan är detta torn. Jag tror att det fungerade som presscenter under OS.

När man gått upp för trappan så syns det ståtliga fågelboet.

Markbelysningen består av små minifågelbon.

Jag blev ganska förvånad när jag såg att de byggt upp en skidanläggning på området. Det var inga höga backar precis. Men man såg många glada kineser på ostadiga ben ta sig ner för backarna.

Man kunde även åka gummiring ner för en backe.

Man kan nu för en avgift få gå in i stadium och titta. Det ville jag gärna, tänkte att man kanske kunde komma ner till innerplan och se stadium från en annan vinkel.
Men tji fick jag. Detta var vad som mötte mig när jag kom in.

Ett helt vinterlandskap med slott, skridskobanor och en massa andra konstiga och säkert för barnen roliga saker.

Jag gick där inne ett tag, sedan letade jag mig neråt igen.

Håll med om att det är en vacker byggnad.

Kraftig stålkonstruktion.

OS-fackla.

Jag bestämde mig för att gå bort mot vattenkuben. Vi hade inga biljetter dit under OS, det närmsta simning vi kom var när vi åkte samma plan som delar av det amerikanska simlandslaget när vi flyttade till Texas.

En guldmedalj från OS i Beijing. Svenskarna tog ju inga , så detta kanske var det närmsta Sverige kom ett os-guld:)

På vägen till vattenkuben så stötte jag på ännu ett exempel på snöhögsdekorationer.
Lägg märke till att träden växer ut från huvudet på de stackars gubbarna.

Utanför vattenkubssouvenirshopen så stod dessa två OS-maskotar. Vad tråkigt att se att de skyltar med två helt genomsmutsiga tygdockor. Lite typiskt kinesiskt att inte se sånt.

Inne i shopen fanns det en miljard olika souvenirer som bara hade med vattenkuben att göra. Inne i Birds Nest fanns liknande shopar med artiklar som bara hade anknytning till Birds Nest. Man kan undra om det verkligen lönar sig. Framför allt när shoparna i stort sett var tomma på folk men överbefolkade med personal.

Väl inne i vattenkuben måste jag säga att jag blev lite besviken. Det var inte alls så maffigt som jag tänkt mig. Och när man såg tävlingshallen så förstår man att det var mycket svårt att få biljetter till simningen. Det var väldigt få sittplatser. Konstigt tycker jag att man bygger en OS-arena som tar så lite publik.

En avdelning av kuben har numera blivit ett äventyrsbad. Det var en otrolig anläggning, men hur många rutschkanor som helst, vågmaskiner, forsar och en massa annat som kan roa vem som helst. Fast jag tycker nog att en del rutschkanor så lite väl läskiga ut. I en så åkte man rakt ner, sedan rakt upp och sedan rakt ner igen. Men kom till slutet i en rasande fart och inbromsningen blev väldigt hård. Såg inte allt för skönt ut tycker jag. Jag såg inte så många som åkte den heller.

På väg ner i tunnelbanan igen, så stötte jag på den här unga killen som stått och sjungit under hela tiden jag befunnit mig på området. Han var riktigt duktig och hade fått ihop en ansenlig summa pengar. Han hade någon skylt som berättade vart pengarna skulle gå, men jag kunde inte läsa den:) Jag antar att han samlade in pengar till någon form av studier till sig själv.

På vägen hem gick jag förbi Fredriks gamla skola, Franska skolan. Den såg lika tråkig ut som förut.

Men däremot kände man inte igen sig på gatan snett mittemot Franska skolan. Där hade ett nytt ståtligt shoppingområde öppnat.

Jag tycker att det är lite synd att alla dessa lyxaffärer slagit upp sina portar här. Visst det är fint, men det kändes lite mer avslappnat förut. Och antalet fina dyra bilar i området har mångdubblats under dessa åren.

Men då känns det skönt att det kinesiska sättet att lösa problem på finns kvar. Det är väl inga problem att lägga en förlängningsdosa tvärs över golvet inne på Starbucks.
Jag hann se ganska många som snubblade till på dessa sladdar under tiden jag satt där inne.

Efter en värmande kaffe på Starbucks så promenerade jag hemåt. Tog det lugnt en stund innan Anna kom hem och vi gick ut och käkade en bit mat och tjötade. Det var väldigt trevligt.

Nu tror jag att min plan är att ta mig till sjöarna, har inte riktigt bestämt mig. Jag känner mig lite rosslig i luftrören och inte 100 på topp. Men jag behöver ju komma ut, så det är väl lika bra att ge sig iväg. Frågan är bara om jag ska gå eller försöka hitta en buss. det är ca 4 kilometer att gå tydligen , så det är ju inte en omöjlig tanke att gå.

Får se hur det blir.

HA det gott och ta hand om varandra

Kram /Marie