Tenniskjol

Tro det eller ej. Jag har gjort något som jag aldrig trodde att jag skulle göra. Jag har köpt en tenniskjol. Jag ska imorgon spela min livs första riktiga tennismatch. Jag ska hoppa in i laget som Lotta är lagledare för eftersom det var någon som skulle åka bort i det laget. När man ser hur alla tennistjejer/damer är klädda här så kändes det lite halvbra att åka dit i mina svart sportshorts som säker är mer än 10 år gamla. De har varit med på många innebandyträningar kan jag lova. Så idag slog jag till och köpte en kjol. Det blev många plagg som fick följa med in i provrummet innan jag hade bestämt mig. Det gällde ju att hitta den kjolen som var lite längre än alla andra.
Nu gäller det bara att göra kjolen rättvisa. Jag har aldrig spelat dubbel och känner mig väldigt osäker på både regler och taktik. Men men, det får gå som det går. Det är roligt att få prova på iallafall.

På tal om kläder så har Erika jobbet på i annan park i dag. Det innebar också andra kläder. Idag var det byxor och rött som gällde.

Trots att man trivs bra på jobbet så kan man ju ha lite hemlängtan ibland. Idag var det tydligen en sån kväll för Erika. Får hoppas att det känns bättre imorgon igen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I morgon kommer Pär hem och på fredag åker vi till Corpus Cristi. Om det är så att vi flyttar i sommar, vilket vi fortfarande tror att vi gör, så gäller det ju att sätta fart och se sig om lite mer i det här landet.

Ikväll slog Vancouver Detroit med 2-1, båda målen gjordes av Daniel och assisterades av Henrik. Så nu ligger de etta och två i totala poängligan. Inte dåligt av dessa killar från Modo. Lite roligt var det också att kommentatorerna hade en ganska lång utläggning om det svenska slutspelet och kvalspelet som nu pågår. De hade ganska bra koll verkade det som.

Så mycket annat finns nog inte att rapportera från dagen. Skulle kanske vara det att jag även idag har legat en stund i solstolen. Detta säger jag lite för att retas med alla i Sverige som fortfarande dras med snö och kyla. Men jag lovar, när ni har sisådär 22 grader och njuter av den svenska sommaren och vi har 40 grader och så fuktigt så att man tror att det regnar, då får ni retas tillbaka hur mycket ni vill.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

Överraskningskalas

Idag hade min tennistränare Stina ordnat en överraskningslunch åt min golftränare Lotta som fyller år i morgon.
Jag åkte till Stina vid halv tio för att hjälpa till att fixa lite. Min uppgift blev att göra tomat och mozzarella spett. Inte så svår uppgift precis. Passade mig precis. Det kanske är så att Stina känner till mina bristfälliga kunskaper i köket :) 

Fast egentligen skulle jag ju kunna säga att jag gjorde den här skapelsen. Det är ju inte så många som vet att det inte är sant.

Stina åkte för att hämta Lotta och hennes föräldrar. Lotta hade fått order om att ta på sig tenniskläder eftersom de skulle åka iväg och spela tennis. Hon fick ögonbindel på sig och när bilen stannade så var de inte vid någon tennisbana utan hemma hos Stina där ca 15 tjejer stod och tog emot dem. Fler gäster anslöt senare.

 

Presenter skulle förstås födelsedagsbarnet ha. Många presenter blev det, allt tennisrelaterat. Tydligen gillar Lotta orange, så höjdpunkten var när Stina plockade fram den här knallorange tennisracksväskan.

 

 

 

 

 

Lunchfixare Stina och födelsedagsbarnet Lotta.

Det var en mysig lunch med god mat och mycket prat. Trevligt ordnat Stina! Det enda lilla minus var att både tennisträningen och golfträningen blev inställd idag. Men det var det väl värt.

Nu är klockan mycket igen och jag och katten ska gå och lägga oss.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

Bloggstrul fixat

Min blogg har uppträtt lite underligt de senaste dagarna. Bilderna har inte velat komma fram som de ska. Men nu tror jag att jag har fixat till det och alla bilderna ska finnas på plats igen.

Efter kursen idag så handlade jag lite mat, bara det absolut nödvändigaste såsom yoghurt och mjölk te.x. Fy vad jag tycker att det är tråkigt att handla. I Schweiz och i Kina kunde man handla livsmedel online och få det hemkört. Det var toppen, det utnyttjade jag till fullo. En gång i Kina så var leveransen flera timmar försenad pga. trafikstockningar. De ringde från lastbilen flera gånger under eftermiddagen och ändrade leveranstiden. Gissa om jag blev förvånad när mina matkassar till slut dök upp i en taxi. De hade delat på sig och en av de som åkte med i lastbilen hade helt enkelt tagit mina varor och satt sig i en taxi för att de skulle få ut varorna snabbare. Tur att de alltid är många personer som normalt följer med vid leverans. Det kallar jag service. I Schweiz var de förstås lite mer effektiva och behövde bara en person för att köra ut varorna. Chauffören där kunde nämligen både köra lastbilen, bära upp varorna till lägenheten och dessutom få en underskrift på ett papper. I Kina krävdes normalt en person till varje uppgift.

 

Nu har de till och med en iphone app för att handla online på COOP i Schweiz!

Jag vet inte om man kan handla livsmedel online här i USA. Kanske borde kolla upp det:)
Tänk att kunna sitta hemma och handla bara genom att trycka på bilder på sin iphone. Skulle passa mig perfekt.

 

 

 

 

Efter jag kommit hem så har jag fått igång bilderna på bloggen igen, pratat med Pär som just var hemkommen från ett besök hos kollegan Mikko utanför Geneve, chattat med Fredrik och hjälpt honom att anmäla sig till ett nytt TOEFL-test. TOEFL är ett engelskatest som man måste göra om man har utländska gymnasiebetyg och ska söka till Svensk högskola. Han gjorde ett förra året som fortfarande är giltigt, men eftersom han skulle svara på frågor rörande Kemi på den muntliga delen så blev inte slutresultatet särskilt rättvisande. Så han gör om det och hoppas på att få prata om något han förstår sig på. Som han sa, han skulle inte kunnat svara på de frågorna vilket språk han än fick använda.
Jag kan ju tycka att det är lite märkvärdigt att han ska behöva göra testet. Han har läst engelska i massor av år, det sista året på gymnasiet läste han till och med en extrakurs och han har bott i ett engelsktalande land i tre år snart. Hans engelskkunskaper överskrider hans svenskkunskaper med råge. Men i Svenska behöver han bara visa upp att han var godkänd på TISUS-testet. TISUS-testet är väldigt enkelt om du regelbundet talar och hör svenska. Fredrik har inte haft någon svenskundervisning sedan han gick i tvåan, alltså när han var 8 år och ända så fixade han TISUS utan problem. Det går inte på något sätt att jämföra dessa två test. Ändå så vägs de lika när man söker utbildning i Sverige. De kräver alltså betydligt större engelskkunskaper än vad de kräver svenskkunskaper. Är inte det lite märkligt?

I lördags var det ju supermåne. Hörde ni talas om det? Jag gick gick ut och kollade om det fanns någon supermåne hos oss. Jag vet inte om jag kan säga att den såg så speciellt annorlunda ut än vad den brukar göra. Vad jag däremot la märke till var att molnen rusade otroligt snabbt. Jag har aldrig sett så snabba moln tror jag. Men det kan ju bero på att jag inte brukar studera molnens hastighet. Jag blev i vart fall alldeles yr när jag stod och tittade upp på molnen. Jag filmade lite och nu ska jag prova en sak. Jag har lagt ut den stackars filmen på blip och ska försöka infoga den här. Och jag varnar er, den är av usel kvalité och inte särskilt spännande. Missade visst lite i skärpan :) Det var inte så lätt att se i mörkret.

Men man får en liten uppfattning om de snabba molnen iallafall.

Nähä, man kunde tydligen inte infoga blipfilmer här. Trots att jag just installerade ett plugin i live writer som kunde hantera massor av videotjänster. Så nu blir det youtube iallafall då.

Ja, jag varnade er, men visst var molnen snabba?

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

På kurs igen

Sitter på min photoshopkurs igen. 25 minuter har gått och det enda som hänt är att läraren har visat bilder på några söta kattungar som hon tillfälligt tagit hand om.

Helgen har varit väldigt slapp för mig. Legat en del och läst i solstolen. Så härligt! Nu börjar det också bli en badbar temperatur i poolen. Tyvärr har vi ju en läcka någonstans som gör att vi behöver fylla på vatten nästan varje dag. Läckan gör också att reningen inte fungerar helt ok. Så det är svårt att få vattnet helt rent hur mycket man än rensar. Vi har ju en kille som kommer varje vecka och mäter värdena på vattnet så det är nog ingen fara att bada. Men det skulle vara väldigt gott att få det fixat. Men som jag sagt förut, våra hyresvärdar är inte så snabba på att fixa saker. Så vi får se när det händer något.
Men, basketbollkorgen är nu nertagen. Den ligger nu ner istället för står upp.

Inte konstigt att den lutade. Denna jättetunga stolpe var förankrad i denna lilla betongklump och nergrävd i denna lilla rabatt. Nu är den nere och det känns bra. Men nu kan de ju inte säga något längre. den skulle ju rätas upp inom 30 dagar. Den ligger ganska rakt tycker jag, det borde väl duga:)

Jag har käkat upp alla jordnötsgodisarna jag fick av frisören. De gick ner fast de mest smakade bränt socker. Tyvärr har jag ingen bild på frisören, det hade ju varit lite roligare, så här kommer en bild på påsen jag fick av honom istället. Tänk att han står hemma och bakar dessa i tre timmar och sedan lägger dem i påsar och delar ut till alla sina kunder. Ja, vad gör man inte för att få ordentligt med dricks.

I helgen har jag också tittat på den videokurs jag fick när jag förnyade mitt NAPP medlemskap. Jag valde en kurs om WordPress. Den var väldigt bra måste jag säga. Väldigt mycket kunde jag ju redan, men några saker var väldigt bra att lära sig. Jag börjar mer och mer förstå att WordPress är ett mycket bra verktyg för bloggande. Jag har redan tjuvstartat att leka med den nya bloggen, men just nu ser den riktigt risig ut eftersom jag bara importerar mina blogspot-inlägg rakt in i WordpPress. Men fördelen med den nya adressen är att att den inte är blockerad i Kina. Ån så länge kanske man ska tillägga. Om man vill tjuvkika så är adressen www.marieleander.com men, som sagt inläggen ser inte särskilt bra ut eftersom alla bilder hoppar lite som de vill när man importerar från blogger.

Igår kväll tog jag också tag i mitt evighetslånga projekt att göra en bok av min Kinablogg. Det var ju bara ungefär ett år sedan jag började, så det ska nog bli färdigt så småningom. Har kommit till sidan 45 av 245 så det går ju framåt med farlig fart, eller hur. Hade jag bara accepterat allt så som den kom in när man importerade boken i Blurb så hade den varit färdig för längesedan. Men jag gillade inte det, så jag behöver redigera varje sida för sig. Det tar ett tag.

Nej, lite koncentration på kursen nu kanske.

Ha det gott och ta hand om varandra

Kram/ Marie

Sweden goes SXSW

(Jag förstår inte varför alla bilderna inte laddas varje gång, så har det aldrig gjort förut, jag provar att publicera om)

Nu kommer en lång rapport och många bilder från mitt Austinbesök

I går vid lunch styrde jag Volvon mot Austin. SACC TX:s årsmöte och det efterföljande musikpartyt på terrassen till Boundless network lokaler var målet.

Resan till Austin gick väldigt smidigt, inte särskilt mycket trafik såhär tidigt en torsdag eftermiddag. Jag anlände i god ordning till hotellet, slängde in mina grejer, bytte kläder och gick sen ut och väntade på en shuttlebuss som skulle ta mig till Austin Down Town. Att ta bilen och köra in själv kändes ganska meningslöst eftersom det är ca 35 000 andra personer som också tänkt sig till Austin idag. Bussen kom efter en stund och jag fick åka tillsammans med ett gäng musiker (tror jag) de såg ut som kopior av Bob Marley allihopa iallafall. Resan gick otroligt smidigt ända fram till vi hade ungefär en kilometer kvar. Den kilometern hade gått betydligt fortare att gå, men jag tror inte att chauffören fick släppa av oss var som helt, så det var bara att snällt sitta kvar och vänta tills vi var framme. Fram kom jag till slut och jag traskade iväg till 6:th street och letade upp Sören och Astrid som satt och åt en sen lunch. De hade hittat en liten affär som också sålde färdiga mackor och sallader. Jag slog mig ner där och slängde i mig en macka innan det var dags att gå iväg till årsmötet som skulle äga rum i Henriks (Boundless network) fina kontorslokaler på 6th street. Just den här dagen var det 30 grader i Austin, så man blev allt lite varm av att gå ute. Vi har ju haft det ganska varmt och skönt ett tag nu, men jag tror att det var lite chockartat för alla tillresta svenska musiker.

På den lilla biten vi promenerade mellan fiket och kontoret så stötte vi på ett antal musiker som underhöll förbipasserande. Här är bara ett fåtal av dem

Årsmötet var snabbt avklarat och efterföljdes av ett styrelsemöte. Eftersom inte jag och Astrid är med i styrelsen så gick vi runt och tittade lite på kontorslokalerna. I entrén stötte vi på den här herren. En glad skit, men jag har ingen aning om vem det är.

Ute på terrassen förberedde kvällens band sig.
De här smågrabbarna spelade senare under kvällen hårdrock så att håret reste sig på en.

Ingen dålig uteplats de har på den här arbetsplatsen.

Där inne började maten anlända.

Nere i hallen fick man sig ett smakprov av Tannemys utställning som ska äga rum i Austin under SXSW. Kolla in Tannemyr Artwork, det är väldigt speciellt.

Tannemyr framför ett av sina verk.

När även styrelsemötet var avslutat gick vi tillbaka till det lilla fiket. Sarah som hade stressat till mötet behövde få i sig lite mat. Vi andra nöjde oss med vatten och vin.
Efter en stund anslöt också Sören och Astrids son och två av hans vänner.

På vägen till fiket så lekte Sarah med min kamera lite. Så här har alla ni som ville se ett resultat av klippningen ett foto. Ingen större skillnad som ni kan se. Det är lustigt det där. Varje gång jag går till en ny frisör så frågar jag om de har några idéer om hur det ska klippas. Alla har idéer och jag säger att jag litar på dem bara de inte gör det superkort eller att jag kommer därifrån med högt blått hår:)
Och varje gång har det slutat med att jag gått därifrån med ungefär samma frisyr som förra gången. Det är väl bara att acceptera att det är så här man ska se ut, eftersom alla frisörer anser att det är så jag ska klippas.

Man var inte ensam på gatorna i Austin precis.

 

När vi kom tillbaka till kontoret för att var med på musikpartyt så hade den här härliga herren tagit plats vid dörren för att se till så att inga obehöriga tog sig in.

Han skötte sitt jobb med den äran tror jag. Att Sarah inte hette Pär Leander som hon påstod var ju inget han kunde ha koll på :)
Men så var ju Sarah inte särskilt obehörig heller.

 

 

 

 

Där uppe hade folket börjat strömma till och det var strykande åtgång på den goda maten som serverades.

 

 

 

 

 

Även Tannemyr var hungrig :)

Barpersonalen jobbade på ordentligt.

Astrid och jag stod och pratade med den här herren ett tag. Förlåt, jag kommer inte ihåg namnet. Men han reste runt och samlade upp ljud, eller rättare sagt, han samlade på att få rättigheter att sända gamla ljudinspelningar som spelats in i bl.a Austin på tjugotalet (tror jag att det var) Astrid, du får nog rätta mig på den här punkten. Jag lyssnade nog inte så noga märker jag.

 

 

Så småningom blev klockan sju och det var dags för Anders att hälsa kvällens första band “Pacific” från Göteborg välkomna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

De var nog duktiga. Men inte riktigt min stil.

 

Pacific på Myspace

 

 

 

 

 

Gott om folk på terrassen.

Artist nr.2 var lite mer i min smak. Hanna Turi från Stockholm var en  duktig sångerska som var mycket behaglig att lyssna på.

 

 

Hanna Turi på Myspace

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter sitt uppträdande så sålde och signerade Hanna sin cd.

Ewa och Staffan med sina vänner från Sverige dök också upp under kvällen.

Den här cd-skiva fick följa med mig hem.

Henrik hade mycket att stå i under kvällen, både under framträdandena och emellan.

 

Fotografen Henrik.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ljustekniker Henrik.

 

 

 

 

 

 

 

 

Presentatör Henrik

Ljudtekniker Henrik

 

 

 

 

 

 

Kvällens tredje band presenterade Henrik som kvällens “main performance”
Det var The Deer Tracks från Gävle. Deras musik var inget jag skulle lyssna på i vanliga fall. Men att höra dem live var inte helt fel. De var ett gäng mycket duktiga artister. The Deer Track på Myspace
En av deras låtar “Bless The Waves” har tydligen spelats i tv-serien Grey’s Anatomy,

Kvällens fjärde band var “Friska viljor” de själva påstod att de var från Stockholm medans andra påstod att de var från Värnamo. Och efter lite påtryckning så erkände de att de faktiskt var från Värnamo, vilket också allfixaren Henrik är :)
Friska viljor kallar de alltså sig, jag skulle nog mer vilja kalla dem Friska fläktar. För de kom verkligen in som en frisk fläkt. Jag vet egentligen inte riktigt vad jag tyckte om deras musik, men jag kom på mig själv med att stå och le under hela deras uppträdande. Man blev verkligen glad av att se och höra dem.

Friska viljor på Myspace

Till slut var det dags för kvällens sista band. Intohimo från Jönköping. Det var de unga grabbarna jag hade mött tidigare under dagen. Jag pratade lite med en av killarna i matkön. Han berättade att han spelade i bandet som skulle spela sist. Aha sa jag, det hårda bandet? Ja, och jag hoppas att du stannar och lyssnar sa han och såg väldigt tveksam ut.
När de steg upp på scenen och han såg mig stå längst fram så såg han allt lite förvånad ut. Men han tänkte nog att jag skulle försvinna så fort de började spela. För som sångaren i bandet sa så tillhörde vi inte den publik som de var vana vid att spela för. De var vana vid att spela för en betydligt yngre publik. Jag blev också varnad av ljudteknikern som precis hade stoppat proppar i öronen att man nog inte skulle stå allt för nära högtalarna när det här bandet spelade. De spelar väldigt högt sa han.
Ja, det kan man nog kalla det. Jag fattar inte att så mycket ljud kan komma ur dessa smågrabbar. Det var riktigt högt och riktigt hårt, men också riktigt riktigt bra. Detta var också ett sånt band som jag inte skulle lyssna på i vanliga fall, men att se och höra dem live var väldigt bra.

Intohimo på Myspace

När kvällens sista band spelat på terrassen så gick vi ner till 6 th street. Där var vi inte ensamma om man säger så.

Helt hysteriskt mycket folk var det ute på gatorna. Och till vartenda ställe längs gatorna så var det kö in för att lyssna på något framförande. Och kom man inte in så fanns det massor av musiker som uppträdde på gatan också.

Jag och Sarah sa hej då till Ewa, Staffan, Lena och Kent och tog sikte på Convention center för att hoppa på varsin Shuttlebus som skulle ta oss tillbaka till våra hotell.  När vi kom fram till busstoppet så stod där flera bussar uppradade redo att köra festivalbesökare tillbaka till deras hotell. Jag visste att jag skulle åka linje lila 2. Sarah skulle åka linje lila 4 fick vi upplysning om. När vi kom fram till bussen som var markerad lila 2 och vi sa vart vi skulle så sa chauffören att han kunde köra oss båda två. Toppen, vi fick alltså en buss för oss själva som lätt och smidigt tog oss till våra resp. hotell. Skönt med trevliga och flexibla människor.

Väl tillbaka på hotellet så kröp jag ner i sängen där jag sen låg en bra stund och surfade och redigerade foton. Det blev ju en del under kvällen. Men till slut släckte jag lampan och skulle sova. När jag så gott som somnat så rycktes jag upp av ett fruktansvärt dånande. Det lät som om någon mosade alla bilar ute på parkeringsplatsen. Jag rusade upp och drog isär gardinerna. Och där, precis utanför fönstret stod en stor sopbil och tömde sopor. Ljudet jag hörde var nog när de gång på gång slog emot kärlen mot bilen. Klockan var då 2 på natten. Inte så väl planerat tycker jag när det lägger sophämtningen kl. 2 på natten precis utanför ett gäng hotellfönster.

Nåväl, jag somnade till slut och sov gott fram till kl. 8. Jag låg och drog mig en stund till. Efter en liten stund hörde jag några försynta knackningar på dörren och innan jag hunnit agera så såg jag att dörren försiktigt öppnades och lika försiktigt stängdes. Jag förstod att det var hotellstäderskan som ville kolla om jag var kvar. Varför i hela friden knackar de på redan kl. 8 tänkte jag och kollade på klockan. Hoppsan, på något märkligt sätt hade två timmar bara försvunnit medan jag blundade med ögonen bara en liten liten stund. Nu var klockan nämligen plötsligt 10. Märkligt.
Men eftersom det inte var utcheckning förens kl.12 så fortsatte jag liggandes i sängen att redigera foton. Ganska slappt, men väldigt gott att bara ta det lugnt och inte stressa iväg till något.

Innan jag drog iväg fick jag också en rapport från Paris som sa att Pär och Erika hade det bra tillsammans och snart skulle träffa syssling Joel för att gå ut och äta tillsammans innan det var dags för Erika att åka tillbaka till Disney och förbereda sig för morgondagens arbetsdag. i morgon lördag tar Pär TGV-tåget till Geneve. Där stannar han till tisdag då han tar tåget tillbaka till Paris.

Strax innan tolv checkade jag ut och styrde Volvon tillbaka mot Houston. Idag var det betydligt mer trafik, men det flöt ändå på bra och vid halv tre så var jag hemma hos katten igen.

Jag är glad att jag bestämde mig för att åka till Austin och hade gärna stannat och gått på de andra svenskeventen som skulle äga rum senare. Men med de hotellpriserna de tar ut under dessa dagar så får det absolut räcka med en hotellnatt.

Här kan du läsa allt om SXSW i Austin

Tyvärr åkte Vancouver på däng idag. Men Daniel fick ett assistpoäng iallafall, det är bra.

Nu är det sängdags. Godnatt på er.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie