Saker och ting får sin förklaring

Nu förstår jag varför jag mådde som jag gjorde i tisdags.
Jag fick förutom antibiotikan en tablett mot någon slags allergisnuva. Fråga mig inte varför jag känner mig inte så snuvig. Men det är bäst att göra som farbror doktor säger. Här i USA är all medicin i lösvikt. Apotekaren plockar sedan fram det antal tabletter man ska ha och lägger i en orange burk. Följden blir att alla tablettburkar ser likadana ut, det är bara storleken på burkarna som kan variera.
Dessa två mediciner som jag tar ser nästan likadana ut och jag skulle ta båda två gånger om dagen i tio dagar. Igår kväll, när jag nu börjar komma till botten på burkarna så såg jag att jag hade fyra tabletter kvar av den ena sorten och bara två tabletter av den andra. Detta innebär ju att jag vid något tillfälle tagit noll tabletter av den ena och två av den andra. Jag tror inte att det är en så vild gissning att detta skedde i tisdags, någon timme innan jag stack till tennisen. Jag mår ju ständigt lite illa nu när jag tar en tablett, inte konstigt att jag kräktes som en gris när jag hade tagit två. Överdosering av medicin ska man akta sig för har jag hört :)

Nu sitter jag på min photoshopkurs igen. Jag skriver lite medan jag väntar på att vi ska gå vidare. Just nu är det lite paus medan några av deltagarna får hjälp.

Jag förstår inte var alla Halloweenbarnen var igår. Förra året hade vi säkert tio gäng som kom och ringde på och som fick godis av oss. Igår var det bara ett gäng, visserligen så var de nog över 10 personer, men det var ju ingenting mot hur det var förra året. Kan det vara så att de andra redan var där under lördagskvällen? Då var ju vi på opera. Kanske de tyckte att det skulle bli för sent att gå ut när det blivit mörkt en söndagskväll. Nåväl, nu har vi iallafall massor av godis över. Det får bli fyllning i SWEA:s smällkarameller.

Ok, bäst att koncentrera sig nu.

Ha det gott

Kram/ Marie

Nästan en hel vecka har passerat…

…utan att jag bloggat. Fy på mig. Men jag har faktiskt för ovanlighetens skull varit ganska upptagen, så jag har något att skylla på iallafall.

I tisdags var det dags för en tennislektion med Stina. Hon skulle se lite på vilken nivå jag var. Tanken är att jag ska ta lektioner för Stina tillsammans med några andra, gällde bara att hitta de andra medlemmarna i gruppen. Och det har Stina tydligen gjort nu. Vi blir för tillfället tre stycken som ska spela tillsammans. Det är jag och två Norska tjejer. Vi börjar på tisdag, det ska bli skoj.
Får bara hoppas att det går bättre än i tisdags. Då gick det inte så bra. Och nu varnar jag er, om ni är lite äckelmagade eller sitter och äter just när ni läser det här, så tycker jag att ni ska hoppa över detta avsnitt.
Det som hände var:
Jag äter ju antibiotika just nu för mina konstiga hudinfektioner som ibland dyker upp.
Jag har känt ett svagt illamående ända sedan jag började med tabletterna. Ibland känner jag av det mycket och ibland bara lite, men det finns ständigt där.
Nåja, på tisdagsmorgon åt jag en liten frukost och gjorde mig i ordning för att gå till tennisbanan. Varmt som tusan var det och strålande sol. Det gick bra i början, men efter kanske en halvtimme så började jag få lite frossa, ungefär som man kan känna när man har vätskebrist. Men så mycket hade jag ju inte hunnit svettas så att jag redan skulle ha drabbats av det. Efter ytterligare en stund började jag må riktigt illa och fick ont i magen. Vi körde lite servar, men sedan fick jag ge upp. Vi packade ihop, pratade lite på parkeringen och sedan började jag min korta promenad hem. Ganska snart kände jag att det inte skulle sluta så bra. Magen var fullständigt i uppror. Jag försökte skynda på stegen för att snabbare komma hem. Men det var omöjligt. Halvvägs hem så började jag kräkas helt okontrollerat. Och när jag väl börjat så bara fortsatte det. Som tur var så fanns det bara vatten i magen, så det blev inga spår efter mig. Men det kändes ganska genant att gå i villaområdet och spy som en gris. Hoppas att det inte var alltför många som såg mig.
Till slut kom jag hem iallafall. Jag stod utan för dörren med ryggsäcken på ryggen och tennisracket i handen. När jag skulle ta av mig ryggsäcken för att få tag i husnyckeln så upptäckte jag att en dragkedja i ryggsäcken fastnat i mina shorts. Lyckades iallafall att få tag i nyckeln utan att ta av mig ryggsäcken och kom äntligen in i huset. gjorde ett nytt försök att få loss ryggsäcken utan att lyckas. Slängde av mig den iallafall, vilket medförde att ryggsäcken blev hängande upp och ner i från mina shorts. Eftersom den var lite öppen så ramla hela innehållet ut på golvet. Men det var inget jag kunde bry mig om just då. Jag ilade in på toa med ryggsäcken hängande i byxorna. Måst ha sett ganska komiskt ut.
Illamåendet lugnade ner sig efter en stund och då bestämde jag mig för att läsa ordentligt på informationsbladet till mina tabletter. Där stod att möjliga biverkningar bl.a. var, ont i magen, illamående, och kräkningar. Det stod dessutom att man inte skulle vistas ute i solen medan man åt tabletterna. Jaha, allt fick sin förklaring. Man kanske ska läsa bipacksedeln redan innan man börjar att ta tabletterna nästa gång så att man vet vad man har att vänta.
Resten av tisdagen låg jag bara i soffan med huvudvärk efter morgonens äventyr.

Men på onsdagen var jag i form igen. Bara lite känningar av illamående, speciellt ett par timmar efter att jag tagit tabletterna.
På onsdagen skulle jag iallafall agera datalärare igen. Det var dags för Ia att få sin andra lektion. Vi hade en trevlig förmiddag tillsammans, det blev mycket tid för prat också eftersom hennes dator låg 42 uppdateringar back så fick vi ta en del pauser i lärandet medans uppdateringarna fixades och nytt virusprogram installerades.
När vi började bli hungriga så gick vi till en trevlig mexikansk restaurang, där jag blev bjuden på en god lunch.
När vi kände att det fick vara nog med lärandet för den daggen så hade klockat hunnit bli några timmar in på eftermiddagen. På vägen hem körde jag inom Golfsmith för att prata golfklubbor med dem.
Lotta har ju rekommenderat vilket set jag skulle köpa. Det fanns att köpa online på Golfsmith i förra veckan, men när jag var färdig till att beställa så var just det setet bortplockat. Men i affären kunde de hjälpa mig. Det gick nämligen att specialbeställa klubbor så att det blev exakt så som jag skulle ha det, man fick välja custom fitting och sedan själv plocka ihop vilken klubba och vilket skaft man skulle ha. Priset blev exakt det samma som det färdiga setet, konstigt det där. Men nu väntar jag alltså på att mina klubbor ska tillverkas och skickas till mig.

När jag kom hem så hann jag vara hemma en timme innan det var dags att åka i väg till Sweas bokklubb. Vi var tio stycken tjejer som träffades hemma hos Ewa och där  diskuterade vi bland mycket annat  Dårens dotter.
Klockan hann bli mycket innan jag var hemma igen.

På torsdagen var det dags för min andra golflektion. Denna dag stod dropregler på programmet. Det är inte klokt var mycket regler det finns i golf.

I fredags var jag ute och shoppade en golfbag på rea. Nu när jag snart har klubbor så måste jag ju ha en bag. Måste säga att jag är ju inte speciellt märkestrogen. Klubborna jag köpte av Lotta är Callaway, klubborna jag beställt är Cobra och väskan är av märket Wilson.

I går lördag var det dags för mig och Pär att gå på opera för första gången i våra liv. Vi hade sagt ja i ett svagt ögonblick, mest för att vi gillar de personerna mycket som vi skulle gå med.  Men hela lördagen kände både jag och Pär ett litet motstånd till hela grejen, varför i hela friden hade vi sagt ja till detta?
Men det var ju bara att bita ihop och åka iväg.
Vi träffades först på en restaurang i närheten av operan och åt en god middag tillsammans, jag, Pär, Ewa, Staffan, Astrid och Sören. Det var trevligt som vanligt att träffa dessa vänner. Men sen kom vi alltså till det hemska momentet, själva operan. Madame Butterfly var vad vi skulle se.
Men i efterhand så kunde både jag och Pär konstatera att vi inte ångrade oss ett dugg att vi pallrade oss dit. Operahuset var en stor vacker lokal. Vi satt på bakersta raden allra högst upp på balkongen.  För att komma till våra platser fick vi gå på en smal avsats. Om man skulle råka snubbla skulle det nog gå riktigt illa. Riktigt brant var det, och inga räcken. Men vi snubblade inte som tur var.
Föreställningen var riktigt bra, tiden bara flög iväg. Det blev inte alls den pina som jag hade förväntat mig.
Tänk, nu har jag klarat av ännu en grej som aldrig trodde att jag skulle göra någon gång i mitt liv.

I dag söndag tog vi oss bara en liten frukost och stack sedan iväg och slog ett gäng golfbollar. Det är nog många som blir roade av våran brist på teknik. Men det får vi väl bjuda på.
När bollarna var slut så drog vi rejält svettiga iväg till en Italiensk restaurang där de serverade söndagsbrunch.

Nu tar vi det lite lugnt ett tag. Jag passade på att sortera grannens post när jag kom hem. Huset står ju tomt och är till salu eftersom ägaren sitter inom lås och bom. Ibland har det kommit någon och sett till huset, men nu var det väldigt längesedan och deras brevlåda var så full så att luckan inte gick att stänga och posten höll på att trilla ur.  Så jag tog in alla posten. Slängde all reklam och la sedan tillbaka alla brev. Jag tror jag räknade till att det fanns brev adresserade till 12 eller 13 olika personer på samma adress. Undrar vilken sammansättning den familjen består av. Men jag tycker att det är konstigt att ingen hämtat posten. Bl.a låg där ett brev med ett körkort i. Borde man inte åka och hämta det om man vet att det ska komma på posten?

Ikväll förväntar vi oss att vi ska få många påringningar på dörren eftersom det är Halloween. Godisskålarna är laddade, och tar det slut så finns det mer i skafferiet.
Men innan det ska vi nog försöka spela lite tennis, denna gång utan kräkningar får jag hoppas.



Förresten, nu är äntligen biljetterna till Erika och Kristian bokade. De kommer hit den 23:e december och stannar tills den 3:e januari. Jag längtar redan.

Ha en bra söndagskväll.

Kram /Marie

På photoshopkurs

Sitter just nu på min photoshopkurs. För tillfället har vi lit rast.

På lördagskvällen precis innan vi skulle iväg till smörgåsbordet så ringde de från Sony och sa att min laptop var lagad och att  jag kunde komma och hämta den. Gissa om jag blev förvånad. De hade ju sagt tre veckor till mig. Men det tog bara en dryg vecka. Det visade sig att de inte skickat iväg den, utan istället bestämt sig för att beställa en ny cd-läsare och byta den på plats.
Det var ju bra för mig.

På kvällen var vi alltså på Svenska klubbens smörgåsbord. Gott och trevligt som vanligt. Fast det var betydligt färre folk där i år än vad det brukar vara.

En del av smörgåsbordet är framdukat, Det fylldes på
mycket mer innan det var dags för oss att hugga in.

Söndagen började vi med lite tennis. Efter tennisen blev det ett dopp i poolen. Det är faktiskt fortfarande badvänliga temperaturer i vattnet.
Efter badet hoppade vi in i bilen för att åka till Gallerian för att hämta upp min laptop. Vi räknade med att komma dit strax efter att de öppnat. Men tji fick vi. De öppnade inte alls kl.10 som vi trodde, utan kl.11. Det blev till att ta en kaffe på Starbucks fram tills de öppnade. Där ser man vilken erfaren shoppare jag är som har noll koll på öppettiderna här i stan.

När vi kom hem så tog vi det ganska lugnt resten av dagen. Lite tråkig städning bara och sedan en timme på gymmet. Det var verkligen längesedan jag var på gymmet. Skärpning krävs.

Nej nu får jag nog koncentrera mig på vad läraren säger en stund.

Ha det gott

Kram /Marie

Läkarbesök och golf

Jag har precis som under hösten 2008 fått besvär med infektioner lite här och där. Under Montrealresan hade jag en böld på benet, den tog kroppen själv hand om och efter ett tag så rann allt det äckliga ut och nu är den bra. Sen fick jag en i vänster öra, den är också bra nu. Men nu har jag flera stycken i höger öra och det gör skitont och jag känner mig helt dimmig i hela huvudet. När jag vaknade i morse så hade jag ont i halva delen av ansiktet och huvudet. Så nu var det nog dags att åka till farbror doktorn igen. Jag fick förstås antibiotika, örondroppar och salva. Jag fattar inte vad detta beror på, varför det bara ploppar upp på det där viset. Har aldrig haft något liknande innan vi flyttade hit.
På vägen ifrån doktorn körde vi inom apoteket för att lämna in recepten jag fått. Vi tog drive trough. Ganska smidigt, bara sitta i bilen och lämna ifrån sig receptet och sen köra därifrån. Jag tror att man nästan skulle klara alla sina ärenden i det här landet utan att lämna bilen. Och behöver man gå ur blen så finns det på de större varuhusen en liten eldriven bil med tillhörande kundvagn som man kan låna och köra omkring i. Det är ju bra att det finns service så att det mesta blir tillgängligt för de flesta. Men tyvärr så ser man folk som utnyttjar de eldrivna kundvagnarna fast de egentligen skulle må väldigt bra av att gå istället.


Pär utanför apoteket.

När vi lämnat in recepten så stack vi till en driving range som inte ligger så långt ifrån oss. Där köpte vi en stor hink med bollar och stod och slog tills de tog slut. Vad svårt det är. Fast jag måste ju säga att jag har en lite högre träffprocent nu än vad jag hade för ett tag sedan. Så kanske det finns hopp om att man ska bli lite bättre iallafall.

När bollarna var slut så var det dags att åka tillbaka till apoteket och hämta alla medicinerna. 235 USD!!! Det är helt otroligt dyrt. Men vi gick iallfall ut ur bilen och gick in i apotekt och hämtade medicinerna.

Nu ska vi snart göra oss i ordning och åka till Svenska klubbens årliga smörgåsbord. Vi känner nog inte så många där, men vi åker inte dit för sällskapet uanför för den goda matens skull. Det brukar vara väldigt gott, så det ser vi fram emot.

Igår blev det en riktig Texasbiff till middag. Nu är det perfekt att sitta ute på kvällarna. Igår var det ca 25 grader på kvällen och det bästa av allt, det var inga myggor. Så vi satt ute länge och njöt av kvällen.

Vi hade som vanligt när vi sitter ute, sällskap av Lillpisen.  Helt plötsligt så började hon intressera sig av en kruka som bara är fylld med jord. Det som en gång växte i krukan har dött för längesedan. Efter lite övervägande så beslöt hon sig för att ta plats i krukan för att lägga sig och sova. Sen sov hon där ända tills vi gick in. Knäppgök!!

En katt i en blomkruka.

Ha det gott

Kram /Marie

Lek i sandlådan

Igår var jag iväg på min första riktiga lektion i golf. bunkerslag stod på schemat. Så vi roade oss med att leka i sandlådan i en timme. Riktigt skoj var det. Och vilken otroligt duktig instruktör Lotta är, eller Charlie som hon tydligen kallas i golfkretsar. Det märks att hon vet vad hon pratar om. Det var samma känsla som jag hade när jag fick tennislektioner av Jonas Svensson i Geneve och när barnen på Svenska skolan i Geneve fick friiidrottslektioner av Frida Svensson. Det märks när folk gillar det de gör och är riktigt duktiga på det. Det krävs nog en egen karriär i sporten ifråga för att ha förmågan att inspirera på det sätt som dessa personer gör.
Men, till skillnad mot alla rapporter om snö från vänner I Sverige så hade vi över 30 grader och strålande sol här. Det var lite varmt att stå och slå golfbollar i solen under en timme. Svetten rann.

Efter golfen så stack jag iväg till Volvo för att få lagat vår nyckel. Reservdelen som vi beställt hade kommit. Reservdelen kostade 95 USD och när jag kom dit så skulle de trasiga bytas ut till det hela, och sedan skulle nyckeln programmeras. Det kostade ytterligare 160 USD. Helt otroligt, 255 USD för att få en nyckel som fungerar.

I natt blev det lite si och så med sömnen också. Jag hade nästan somnat när telefonen ringde. När jag något förvirrat svarar finns det ingen där. Detta upprepades sedan tre eller fyra gånger till under en tvåtimmarsperiod.
Stäng av mobiltelefonen kanske ni säger då. Men då har jag ju ingen väckarklocka, och just idag behövde jag ha väckning. Men vad är det för idiot som ringer fyra gånger mitt i natten och inte kan stå för sitt misstag.

Nu ska jag iväg till Ia och se om jag kan hjälpa henne med att komma igång med lite email och internet. Ska bli roligt.

Ha det gott

Kram/ Marie

Golfkurs

 

Ja. igår var jag alltså i väg till Lakeside Country Club som bara ligger 3 minuters bilresa hemifrån oss. Där hade jag träff med Lotta som skulle kolla lite på vilka klubbor som är bäst för mig.

Det var ett riktigt fint ställe som låg dolt bakom träden. Jag har ju vetat att golfbanan varit där, men inte alls haft uppfattningen att det är så stort.

Bild från Lakesides hemsida.

Jag fick en svinglektion av Lotta ocskå. Så mycket bra saker hon hann med att säga på en timme. Nu gäller det bara att träna lite så att jag kan tänka på allt bra hon sa.
Jag åkte ifrån Lakeside med ett papper i handen där det stod vilka klubbor jag skulle titta på.

På eftermiddagen åkte jag hem till Louise som köpt en Kitchen aid (220 V) som hon ska ta med till Sverige. Men eftersom den behöver 220 V så är det ju svårt att testa om den fungerar. Och det är ju lite bättre att komma på att det är något fel på den medans man är i kvar i landet itsället för att upptäcka det i Sverige. Så jag åkte till henne och tog med mig en transformator. Den gick igång utan problem, så nu vet hon iallfall att den fungerade när hon fick den.

Efter en kopp kaffe hos Lousie så stack jag iväg till Golfsmith för att kolla på golfklubbor. Jisses, en miljon klubbor ungefär med en halv miljon olika namn och modeller. Hur ska man kunna veta vad man ska ha? Jag visade lappen för herr Gilbert. Han läste och begrundade och sedan hade han ungefär tre tusen frågor. Hur ska jag kunna svara på dem? Jag fick ställa mig och slå lite med olika klubbor. Bl.a de tre olika som Lotta rekommenderat. Men fortfarande återstod många frågor. Det enda jag vet med säkerhet är att jag ska ha herrlängd på klubborna. Jag får nog ta och fråga Lotta snällt om hon kan hjälpa mig lite mer.

Jag ska faktiskt iväg till Lakeside idag igen. Lotta berättade att hon hade en kurs för nybörjare varje torsdag som jag kunde få hoppa in i. Det hängde jag på direkt. Så idag ska jag dit och träna bunkerslag. Problemet är att jag inte har någon klubba. Men det löser sig lovade Lotta.
Jag har faktiskt ett gäng klubbor redan. De fick jag köpa billigt av Lotta igår. Hon hade ett litet lager i garaget som hade samlat på sig från sin mest aktiva period. Men det är bara träklubbor och en putter, så det fungerar nog inte så bra i sanden.

Egentligen skulle jag iväg med Stina och slå lite tennisbollar idag på morgonen för att hon skulle kunna få en uppfattning om min nivå, så hon ev. skulle kunna placera in mig i en passande grupp. Men hon hade dubbelbokat sig, så det får bli nästa vecka istället.

Jag och Pär spelade för övrigt lite tennis i går kväll igen. Så ont jag fick i foten igen. Skorna är jättesköna, men det är något med formen i innersulan som gör att det trycker på så in i baljan på högerfoten. Måste fixa riktiga inlägg tror jag.

I morgon ska jag iväg till Ia och ha en liten datakurs med henne. Hon ville gärna komma igång med att bl.a skicka email. Det hjälper jag så gärna till med.
Måste säga att nätverket som finns i SWEA fungerar alldeles utmärkt.
Denna veckans aktiviteter har bara varit tillsammans med SWEA-tjejer.
Golf med Lotta, Transformator till Louise, datorhjälp till Ia, och nästa vecka blir det tennis med Stina. Så SWEA-kontakter är bra att ha. Synd att det inte finns någon lokalavdelning i Kiel.

Och du, Anna i Beijing, instruktioner till iphonetunneln kommer snart, jag lovar.

Nu ska jag äta lite frukost, klockan är ju över elva så det är väl på tiden antar jag.

Ha en bra dag alla.

/Marie

En vanlig tisdag

Det där med sömn är lite konstigt. Efter att ha sovit väldigt få timmar natten till måndagen så var jag förstås trött hela måndagen och bara längtade efter att det skulle bli kväll så att man kunde gå och lägga sig. Fast först var jag på min photoshopkurs förstås. Ganska segt var det, dels för att jag var trött och dels för att uppgiften vi gjorde inte intresserade mig alls. Men jag somnade ialafall inte, alltid något.
På kvällen grillade vi lamm och satt ute länge och njöt av det fina vädret. Otroligt att vi fortfarande har över 30 grader på dagarna här. Jag njuter verkligen. Och det är bäst att passa på eftersom det med största säkerhet blir vår sista höst här. Under 2011 är planen att vi ska flytta till Kiel, Tyskland. Vi vet inte riktigt när ännu, men troligtvis i slutet av maj.
Kiel är ju en fin liten stad, men jag pratar ju inte tyska, så det blir till att försöka plugga lite.
Ja, taillbaka till sömnen, när kvällen äntligen kom och det var dags att gå och lägga sig är jag jättetrött och stapplar upp och lägger mig. Vad händer då tror ni? Ja, inte kan jag somna iallfall. Är plötsligt klarvaken och efter ett par timmar ger jag upp och går ner och lägger mig i soffan och kollar på lite SVT-play. Till slut somnar jag iallfall isoffan och sover väldigt ryckigt fram till Pär kommer ner och ska åka till jobbet. Så idag har jag förstås också varit riktigt trött. Ska snart gå och lägga mig och hoppas innerligt att jag somnar som en stock.

Vi har väldigt många ekorrar här i Houston. Nu på hösten ser man extra många när ungarna har börjat växa till sig och rör sig på vägarna och i trädgårdarna. Idag hade vi en på vårt garagetak. Ja, det är inget ovanligt i sig. Men det ovanliga var att samtidigt var Lillpisen ute, precis nedanför garaget , ekorren såg katten men tänkte ändå hoppa från taket ner på bordet. Den tvekade länge, stod liksom och tog sats. Men till slut insåg den nog det tokiga i den iden och stack iväg till andra sidan. Lillpisen märkte inte att hon hade en ekorre ovanför sig som kollade in henne länge och väl.

Ser ni korren på taket?

Ska jag hoppa eller inte?

Nej, jag sticker till andra sidan tror jag.

Framåt eftermiddagen i dag så bestämde jag mig för att ta en promenad längs med Buffalo Bayou. Floden flyter förbi alldeles nära oss, så vi går eller cyklar ofta där. Precis när jag kom utanför huset så kom Pär hem. Då ville förstås han också följa med och promenera. Det var ju trevligt att få lite sällskap.
Det var lite för varmt att gå i solen. Så vi gick inte på den asfalterade gång och cykelvägen när vi gick på södra sidan av floden. Utan istället tog vi de små stigarna nere vid floden där det var lite skugga bland alla träden.

 
Svårt att tro att det har passerat mitten av oktober när man ser blommorna här i Houston.

För att komma till floden får man gå längs med ett dike en bit först. Där kan man ofta se sköldpaddor. Dock inte i dag. Vattnet var väldigt sörjigt. Såg ut som värsta algblommningen på den svenska östkusten.

Ingen sköldpadda, men dock den här krabaten som stod i sörjan.

En liten stig finns det alldeles nere vid floden.

Som tur var är det inte så mycket vatten nu. Jag skulle inte gå där nere om vattnet hade nått högre upp. Det döljer sig nog både det ena och det andra nere i det där vattnet.

Ytliga rotsystem.

 
Det gäller att se vad man sätter fötterna.

På  tillbakavägen längst med den norra sidan av floden, så kan man inte gå alldeles vid flodkanten. Då får man hålla sig till den asfalterade gång och cykelvägen. Ja, det finns en grusväg också, men den låg för tillfället i fullt solsken, så vi valde asfalt.

När vi kom hem åt vi sill och potatis, det är smaskigt det.

Nu har jag precis sett när Vancouver har blivit förnedrade av Minnesota, inte kul. Nu väntar sängen på mig. Hoppas jag somnar fort.
I morgon ska jag träffa Lotta, så ska vi se om hon kan komma fram till vilka golfklubbor som är de rätta för mig. Egentligen spelar det nog inte så stor roll för tillfället vilka klubbor jag har. För mig är den stora utmaningen att träffa bollen fler gånger än vad jag missar den. Men förhoppningsvis ska det gå framåt med träffprocenten och då vill man ju ha klubbor som är bra till mig även när den råkar få bollkontakt. Det gäller ju att passa på att handla nu när man är här i USA. Enligt de golfkunniga så är det ju väldigt mycket billigare att köpa utrustning här än vad det är i Europa.

Godnatt på er,

Kram /Marie