Sista dagen i Luozi skulle vi gå till skolkontoret och säga hejdå till alla. Vi fick skriva i deras Guldbok såklart och de höll skolkoordinatorn höll ett långt och högtidligt tal till oss där de ännu en gång berättade hur tacksamma och glada de var över att vi hade rest så långt för att komma och titta på fotbollsturneringen. Jan och Stina fick en jättefin trätavla vars motiv var Challenge Erik Leander. Både framsidan och baksidan av tavlan hade ett motiv.
Hej så länge
Kram /Marie
Jag och Pär tog oss en liten paddeltur i Svärdlång i eftermiddags. Lite blåsigt var det , men inte värre än att det gick att paddla iallafall.
En liten paus i paddlandet
Vårt hus sett från vattnet.
Några brädor i vårt altangolv var lösa. Nu är det fixat.
I går köpte vi biljetter till Montreal för Fredrik. Den 18:e augusti åker han. Det kommer att bli konstigt att inte ha något barn hemma längre. Fredrik längtar förstås till att den dagen ska komma.
Ruben är här hos oss nu ett par dagar. Det är bra det.
Nu ska vi ut och cykla en liten kvällstur. Sen kanske det blir ett dopp.
Ha det gott
Kram /Marie
Under vår tid i Luozi hann vi också med att göra ett besök på en av “stadens” högstadium/gymnasieskolor.
På den här skolan kunde man utbilda sig till bl.a. sömmerska, biolog, kemist, lärare, och fysiker.
Denna skolan var med under slutspelet på Erik Leander Challenge. Och just denna dagen vi var där tvättade de alla matchkläder.
Pallen att sitta på under lektionen tar man med sig hemifrån.
Ja, just det. Maten till i kväll skulle tillagas. Får väl göra det nu.
Ha det gott
Kram /Marie
När vi var och lämnade över pengar och pennor till skolan i Kisinga så passade vi även på att besöka byns vårdcentral. Den var bemannad med endast en manlig sjuksköterska, alltså inga läkare.
Nu ska jag förbereda käket till i kväll. Då kommer vår utmärkta Kongoguide Åke hit. Åkes fru Greta, Jan, Stina, Lisa och Johan kommer också. Så det blir fullt hus. Matlagning tillhör ju inte mina favoritsysselsättningar, men jag ska gör a så gott jag kan iallafall.
Ha det gott
Kram /Marie
Här är en liten filmsnutt från byskolan i Kisinga.
Hej så länge,
Kram /Marie
Söndagsskolebarnen i Bengtsfors hade samlat in pengar till en skola i Kongo. Så en dag åkte vi iväg och överlämnade pengarna.
Vägen dit var inte helt lättframkomlig. Det var nog mycket längesedan någon bil kört på den vägen. Gräset på vägen vara högre än bilen.
Men vi kom både dit och hem, vilket tydligen förvånade även chauffören en smula. Han drog en stor suck av lättnad när vi passerat den värsta biten på hemvägen. Men helt smärtfritt gick det förstås inte. På hemvägen blev bilens luftintag infångad av en lian och drog med sig hatten. Det blev till att ge sig ut i skogen för att leta.
Skolan var inte förvarnad om att vi skulle komma så de blev mycket förvånade och väldigt glada när vi kom dit. Rektorn cyklade genast ner till skolan och ställde upp alla barnen på skolgården så att vi kunde hälsas välkomna med fin sång.
Förutom pengarna så hade vi med oss bläckpennor och blyertspennor. Rektorn var så tacksam så att han nästan började gråta.
En liten videosnutt kommer senare när datorn och YouTube har tänkt färdigt.
Ha det gott
Kram /Marie
Just nu sitter jag och försöker rädda mina filer på mitt minneskort. Av någon anledning så går det inte att läsa kortet längre. Synd, jag har ju många foton från när vi var och klättrade i skogen på det. Vore ju synd om vi var tvungna att klättra upp på berget igen :)
Alltid när vi ska ut och gå i skogen i Svarttjärn så slutar det med att vi klättrar i skogen. Men det kanske inte är så konstigt, det är ganska mycket berg här.
Vi tog iallafall oss upp på Örnberget. Där uppifrån har man fin utsikt. Men det gäller att inte titta ut över kanten om man har anlag för höjdskräck. Det störtar rakt ner.
Jag träffade på en mycket liten fjäril. När den flög var den alldeles blå.
Bilderna ovan är tagna med min lilla Casio. Rescueprogrammet håller på att jobba, får se om det kan rädda mina bilder från min Konica Minolta.
Ha det gott
Kram /Marie
