En liten Austinuppdatering

Ja, nu var det längesedan igen. Bl.a är jag skyldig bloggen att rapportera från Austinhelg. Det ska jag göra, men först måste jag säga att vi njuter så mycket av vädret för tillfället. I dag, den 21:a november så stack vi bort till tennisbanan strax efter kl 9 på morgonen. Det har varit lite kyligt på mornarna den senaste tiden, så jag tog på mig en långarmad tröja. Den fick jag snabbt ta av mig. Jag blev svettig bara av att promenera till banorna. Just nu, kl. 1 på eftermiddagen har vi 28 grader C i skuggan, det är lite mulet och lite blåsigt, men vi njuter så mycket vi kan. I Sverige är det snö, jag är inte ett dugg avundsjuk och jag vet att jag kommer att längta till detta klimatet när vi sitter i kalla mörka Europa nästa höst och vinter.

Austin alltså.
Vi åkte ju till Austin för att jag skulle medverka i ett styrelsemöte med SACC TX. Jag ingår inte i styrelsen, men i min roll som medlemsansvarig och medverkande i IT-gruppen så var jag med på mötet.

Fredagskvällen har jag ju redan rapporterat ifrån. Pär somnade som en stock med snus i munnen och glasögonen på.

På lördagsmorgonen gick vi iväg till ett närliggande matställe som serverade frukost. Ett enkelt men trevligt ställe.
Innan mötet träffades vi för en gemensam lunch inne i stan. Pär körde mig dit och parkerade bilen och promenerade sedan tillbaka till hotellet för att jobba lite.
Efter mötet satt jag och Peter i en bar och snackade lite. Peter är den person i Austin som ingår i it-gruppen. Det är kul att träffas personligen, vi har ju bara haft kontakt på skype och genom email förut.

Väl tillbaka till hotellet så inväntade vi skymningen innan vi gick mot stan igen. Pär hade nämligen läst att det under en bro i Austin bor 1.5 miljoner fladdermöss. Alla dessa fladdermöss flyger ut i skymningen för att leta efter mat. De äter bl.a mygg. Det kan inte finnas mycket mygg kvar i Austin efter att alla dessa flygfän varit ute på jakt.
När vi kom till bron hade det samlats en hel del folk både på bron och i båtar nere i floden. Det är verkligen en turistattraktion dessa fladdermöss. Efter en stunds vänta så började då alla dessa fladdermöss ge sig ut på jakt. Det blev ett svart streck av fladdermöss som aldrig verkade ta slut. Mäktigt.

En liten del av alla fladdermössen på väg ut på jakt.

Jag passade även på att träna på lite olika inställningar på kameran. Jag försöker att sluta använda automatinställningarna och istället tänka själv.
Ibland lyckas jag ganska bra, ibland lite mindre bra.
Här är iallafall några smakprov på mitt experimenterande med bl.a Austin skyline i mörkret.

   
Här på Radisson bodde vi när vi åkte     Ännu ett kameraexperiment.
till  Austin efter orkanen Ike.

Att Austin är en musikstad märks på många sätt.

 

Nästa gång kanske vi bor här. Lite högre klass än på det motell vi bodde.

Vi promenerade vidare in mot staden som för tillfället var ganska lugn eftersom de flesta hade dragit sig mot stadium för att se en av årets 6 hemmamatcher för stadens stolthet Texas Longhorn.
Vi käkade lite BBQ till middag och sedan besökte vi några olika barer. På ett av ställena delade barägaren ut några biljetter till andra delen av matchen. Vi var lite sugna på att ta två av biljetterna, men eftersom det var lite kallt i Austin den kvällen och vi hade alldeles för lite kläder på oss så avstod vi. Och mycket av den goda stämningen hade säkert också avtagit eftersom hemmalaget låg under stort i pausvilan. Men det är ju aldrig fel att besöka en nästan fullsatt arena som tar över 100.000 åskådare.
Vi drog oss tillbaka till vårt boende ganska tidigt.

På vägen hem fick vi uppleva lite julstämning.

 
Här bodde vi. Fin skylt va?
Ingen risk att man missar den iallafall.

Vår Volvo parkerad framför motellet.

På söndagen tog vi oss en promenad längst med floden. Vi passerade en hundpark. Det gällde verkligen att inte vara hundrädd om man skulle passera där. Nu när vi var där kanske det var ett trettiotal hundar. men när Pär gick där dagen innan var där en bra bit över 100 lösspringande hundar.
Ett paradis för hundar, ett stort grönområde att springa på och om de ville ha lite svalka var det bara att springa ner och doppa sig i floden.

Vi passerade även under bron där alla fladdermössen bor. Otroligt att tänka sig att det bor 1.5 miljoner fladdermöss här under dagen. Inte en enda såg man till.

På vägen tillbaka till vårt motell så gick vi in på Hyatt och käkade en god frukostbuffé.

Sedan var det bara dags att ge sig tillbaka till motellet och packa ihop våra saker och checka ut och återvända till Houston.

Fast innan vi åkte hem passade jag på att ta kort på den lite annorlunda dekorationen de hade i trädgården på vårt motell.

På väg hem tog vi ett stopp vid en Pecannötsaffär.
Ser ni pecannötsautomaten? Vad bra att det finns att tillgå 24 timmar om dygnet. Hur skulle man annars klara sig?

Väl hemma så välkomnade Lillpisen oss såklart.

Austin är en trevlig stad,

Ha det gott

Kram /Marie

Ärtsoppa datakurs och Austin

Igår hade Swea sin årliga ärtsoppekväll. Vi var hemma hos Agneta i år igen. Gott och trevligt som vanligt. Det är tur att SWEA anordnar detta varje år eftersom jag aldrig skulle få för mig att göra ärtsoppa hemma.

Fyra kastruller med ärtsoppa står och puttrar på spisen.

Som ni säkert förstår var jag inte alls inblandad i matlagningen, jag bara njöt av vad andra hade tillagat.

Givetvis blev det plättar efter soppan. Med grädde och sylt för de som ville ha.

Idag på förmiddagen var jag hemma hos Ia igen för att ge henne lite fortsatt dataträning.

När jag kom hem var det dags att pack ihop lite kläder att ta med sig till Austin. En stund senare kom Pär hem från Montreal och vi satte oss i bilen för att åka mot Austin.

Väl i Austin tog vi en promenad till 6:th street, där blev det först Thai-mat och sedan en öl och lite livemusik på en bar. Men eftersom Pär var väldigt trött efter sin tidiga morgon så promenerade vi ganska snart tillbaka till hotellet igen.
Nu ligger han i sängen och sover med fjärrkontrollen på magen och snus under läppen, fast meningen var nog att titta på hockeymatchen han bläddrade fram på tv:n.

Nu ska jag också lägga mig. Fast jag har tänkt mig att borsta tänderna, klä av mig och krypa ner under täcket innan jag somnar

Ha en go helg

Kram /Marie

Golf och ärtsoppa

Igår var jag hemma hela dagen. Fick mycket datorjobb gjort. Det tar en stund med alla listor som ska uppdateras. Men det var bra att ha hela dagen vikt åt det iallafall.

Idag har jag tagit det lugnt på förmiddagen. Tittade på Så mycket bättre som man hört så mycket talas om nu. Så jag tyckte att det var bäst att kolla in det. Det var ju väldigt mycket stjärnorna på slottet över det, fast mycket bättre. Han den där Petter är allt en skön figur.

Kl. 1 stod det golflektion på schemat. Det visade sig att det var bara jag som vågat mig dit idag. Mörka moln närmar sig nämligen, så de andra var nog rädda för skyfall. Men det var ju bra för mig, då fick jag privatlektion, och inget regn kom. Men det är allt väldigt mörkt nu, så snart har vi nog det över oss. Det behövs verkligen regn, det har varit torrt länge med bara några skurar förra veckan.
I kväll blir det först styrelsemöte med SWEA, sedan ska vi äta ärtsoppa hos Agneta. Det är många som är anmälda så det ska bli skoj.

I morgon ska jag ha en liten datalektion med Ia igen. Sedan när Pär kommit tillbaka från Montreal ska vi åka till Austin. Jag ska vara med på ett SACC möte där på lördag, och då tyckte vi att det passade bra att vi tog oss en helg i Austin. Vi har varit i Austin en gång förut, det var när vi ville fly från vår el och vatten lösa temporära lägenhet precis efter IKE. Så då åkte vi på vinst och förlust till Austin för att kunna ta oss en dusch och få sova i ett luftkonditionerat rum. Det visade sig inte vara så lätt att få tag i hotellrum eftersom många av de evakuerade människorna från Houston hade åkt till Austin. Men vi hade tur, efter att först ha fått nej på ett hotell så stannade vi kvar där en stund och tog en kaffe. Innan vi gick frågade vi igen och då hade de precis fått ett återbud.
Men denna gång har vi iallafall bokat i förväg. Jag fick tips från en SACC-kille i Austin om ett ok hotell för ett bra pris. Och de hade också fått in ett återbud precis, så där hade vi också lite tur.

Ha det gott alla

/Marie

Tennistisdag

I går ställde jag klockan på ringning så att jag säkert skulle komma upp i tid till tennislektionen idag. Den börjar 9.15 så det är ju inte så jättetidigt, men jag vill ju gärna hinna äta lite frukost i god tid innan.
Men det behövdes ingen väckarklocka, det såg Lillpisen till. Hon är ju van vid att gå upp och ut när Pär går till jobbet. Men nu är ju han bortrest så då är det mig hon försöker göra uppmärksam på att det är morgon. Hon är egentligen inte så noga med att gå ut direkt på morgonen, utan det är matskålen nere i köket som hägrar mest. Man tycker ju att hon bara kan gå ner och käka lite, men så är det nu inte med denna katt som ni vet. Hon kan inte tänka sig att gå ner och äta alldeles själv, så när hon inte trampar runt i sängen så ligger hon på översta trappsteget och väntar på att någon ska gå ner. När någon närmar sig trappan rusar hon före ner och ut till köket. Kommer man inte efter henne till köket då, så letar hon upp en och går och jamar och vill att man ska göra henne sällskap.
Det är tydligen bara ute som hon kan äta ensam. Hon har nu flera dagar i följd kommit hem med ödlor. Hon jamar högt så att man ska se henne. Och det är tur att hon förvarnar så att man hinner stänga dörren innan hon hunnit in med de små liven. De första gångerna såg jag henne bara leka med ödlorna. Men de senaste gångerna har hon käkat upp dem. Kvar som ett litet minne har hon bara lämnat svansen. Usch!

Tennislektionen gick bra, riktigt roligt var det.
Efter tennisen så var det bara hem och slänga sig i duschen för att sedan sticka iväg och äta lunch tillsammans med Ewa och Else-Marie. Ewa var ju tyvärr tvungen att rusa tillbaka till jobbet efter en stund. Men jag och Else-Marie satt och pratade länge, ända tills jag var tvungen att skynda mig hem och ta emot Orkin Man. Han ringde igår och sa att han skulle komma mellan två och fyra någon gång. Här brukar det innebära att de kommer efter 5. Men det gäller inte Sam på Orkin. När jag kom hem tre minuter efter två så satt han i bilen och väntade. Då hade han redan sprutat hela trädgården och väntade på att få komma in i huset.
Men nu kanske vi ska slippa kackerlackorna ett tag. Vi haft några stycken i sovrummet de senaste dagarna. Inte så kul.

Resten av dagen har jag suttit vid datorn och fixat lite med Sweas blogg och fixat med adresslistor hos SACC. Sånt tar tid fast man tror att det ska fixas i ett nafs.

Nu ska jag, fast timmen är sen, sätta mig och titta på tv en stund.

Ha det gott

Kram /Marie

Stressigt

Klockan är bara ett men det känns som jag varit på gång i evigheter redan.
Började dagen med att fastande åka till min nya läkare. Jag har gjort slut med min gamla eftersom jag blev lite sur på henne. Detta har dock medfört att jag varit utan min medicin mot högt kolesterol för ett tag. Nu hade jag alltså gjort slag i saken och beställt tid hos en läkare som jag fått rekommenderat för mig.
Eftersom jag inte visste om de ville ta blodprover idag eller inte så tyckte jag att det var bäst att åka dit på fastande mage.
Som vanligt var det lång väntetid, så jag hann bli rejält hungrig innan jag kom därifrån.
När jag till slut kom in till läkaren så skrev han ut ny medicin och beordrade blodprov om sex veckor. Alltså hade jag fastat helt i onödan.
När jag var färdig hos läkaren så skyndade jag mig iväg till Subways för att köpa en macka som jag kunde få i mig innan det var dags att åka till kursen.
När jag stod i kassan ringde Pär och sa att han var på flygplatsen och att han hade glömt sitt pass hemma. Han bad mig att åka hem och hämta det och sedan åka ända ut till flygplatsen med det. Jaha, ingen tid att äta alltså. Jag stressade hem, hämtade passet och när jag var på väg mot flygplatsen så ringde Pär igen och sa att jag skulle strunta i flygplatsen och istället åka till FedEx och skicka passet till hotellet i Illinois där han ska sova i två nätter. Till Illinois kan han nämligen åka utan pass, men planen var ju att fortsätta till Kanada på onsdag, och det går inte utan pass. Sagt och gjort, jag åkte in på närmsta FedEx och sa att jag ville skicka passet till Peoria, med leverans i morgon. Damen i kassan började söka febrilt i sin dator för att se i vilken världsdel Peoria låg. När jag upplyste henne om att det låg i USA tyckte hon nog att det var lite pinsamt

Nåväl, passet kom iväg och ska levereras i morgon förmiddag lovade de.
Samtidigt som jag stod i kassan till FedEx ringde Fredrik från Montreal och ville prata om något, något ganska viktigt antar jag eftersom han ringde från sin mobil. Jag bad han ringa senare. När jag var färdig hos FedEx ringde jag Fredrik, men fick inget svar. Just då ringde Pär igen och jag bad honom att ringa Fredrik.
Jag skyndade mig vidare mot photoshopkursen, fast först stannade jag till och köpte en iskaffe. Det behövdes verkligen lite koffein nu.

Jag kom tjugo minuter försent till kursen, men eftersom det alltid brukar dra ut på tiden innan vi kommer igång så gjorde det inte så mycket.  Så här sitter jag nu och bloggar på kurstid samtidigt som jag målar på två papegojor med Painter. Inte för att jag vet varför vi plötsligt jobbar med Painter när det är en photoshopkurs jag går. Nåväl, det är ju alltid kul att snegla på andra program så det gör inget.

När jag installerat mig på min plats så sms:ade jag Fredrik och bad honom prata med pappa, och en stund senare fick jag besked att de pratat och att problemet var löst. Jag har fortfarande ingen aning om vad problemet var, men tids nog får jag väl reda på det.

Efter kusen idag så ska jag träffa Ewa och Margret på IKEA. Det ska bli lite brainstorming inför att hitta folk till nya styrelsen i SWEA Houston. Är det någon som är intresserad av att ingå i styrelsen så hör gärna av er. Det är verkligen kul att engagera sig i styrelsen, men eftersom jag ska flytta till sommaren så väljer jag att avgå nu i januari.

Nu måste jag måla lite papegoja.

Ha det gott

Kram /Marie

Ännu en vecka….

,,,att lägga till handlingarna.
Denna vecka har erbjudit växlande väder minst sagt. Det har varit dagar och nätter med kraftigt regn och åska. Mornar med bara några få plusgrader, mornar med 20 plusgrader och som i dag, en strålande dag med behagliga 22-23 grader i skuggan. Då är det härligt att sitta med vänner i en fin restaurangträdgård och äta söndagsbrunch efter att ha slagit en hink golfbollar i Memorial park. Pär och Ewa promenerade medans jag och Staffan spridde bollar runt oss. Eller rättare sagt, jag spridde bollar runt mig, Staffans bollar kom nog ganska exakt där han ville varje gång.

I går var vi ute på en liten restaurang och barrunda i Sugarland med Staffan och Ewa. Det var mycket trevligt. Det sista stället vi hamnade på var för ovanlighetens skull ett ställe där man fick röka inomhus. Visst, det fanns folk som rökte, men jag tycker att det var förvånansvärt få. Hade det varit i Sverige så hade man ju få slå sig fram i rökdimman om det hade varit tillåtet att röka.  Jag tycker det är så skönt med alla dessa rökfria ställen.


Partygänget på krogen.

Vad har annars hänt i veckan som gått?
Tennislektionen blev inställd pga. regnet.
På tisdagen var jag hos Mia i the Woodlands och provade sköna svenska träskor.
Det är en tjej här som har börjat som återförsäljare till Calou. Det blev inget köp fast det verkade vara en mycket skön sko till ett mycket bra pris.

På onsdagen var det SWEA-lunch på IKEA. Trevligt som vanligt.
På torsdagen var jag och Pär på ett SACC TX-event. Det var Professor Jan-Åke Gustavsson som höll en presentation om sitt arbete som forskare på Houstons Universitet. Jan-Åke kom hit för två år sedan och är en mycket respekterad man här i Houston. Han välkomnades med skyltar längs motorvägen när han anlände till Houston och tv, radio och tidningar pratade mycket om honom. Jan-Åke sitter bl.a i nobelkommittén och har fått många stora internationella utmärkelser under sin karriär.
Det var riktigt intressant att lyssna på honom fast ämnet var lite svår. Men han lyckades på ett utmärkt sätt förklara så att vi alla begrep i iallafall ganska mycket av vad han sa 

Innan presentationen bjöds det på vin och tilltugg. Här förser sig Jan-Åke, Pär och Agneta med lite godsaker.

Jan-Åke berättar om bad and good guys i bioteknikens värld.

Eventet var i en mycket trevlig lokal. Det var en del av en vinrestaurang.
Jag gillade deras vinflaskslampa.

I fredags tog Pär en ledig eftermiddag och vi möttes upp för att äta lunch tillsammans. Sen stack vi bort till optikern och valde ut glasögon till mig. Jag har äntligen gjort slag i saken och kollat synen ordentligt. Det börjar bli riktigt svårt att se vad det står både i tidningar i och i mobilen. Så jag har nu beställt glasögon som jag kan ha på mig hela tiden. Det är alltså ingen styrka alls i toppen på glasögonen. Hittills har jag ju bara haft billiga mack.läsglasögon och de har ju aldrig funnits med mig när jag behövt dem. Så nu får vi hoppas att det blir en förbättring.

I går så promenerade vi iväg 4 kilometer för att äta lunch. Sen var det 4 kilometer hem igen. För att undvika de högtrafikerade vägarna så sick.sackar vi emellan villakvarteren. Då är det väldigt bra att ha karta i mobilen. Annars går man man på många nitar med vägar som helt oväntat tar slut eller svänger åt helt fel håll.

Förra söndagen tog vi oss en promenad längs med Buffalo Bayou. Denna gången gick vi österut men även denna gången höll vi oss på grusstigarna söder om floden.
Det känns nästan som man går i en djungel, mycket växtlighet, mycket ljud av olika djur och ingen skymt av några bilar. En liten oas mittemellan två stora bilvägar.

Ett stort träd och en liten man. Floden skymtar i bakgrunden

Hur har de tänkt här. En bro med väldigt glest mellan brädorna.

När man kommer fram till Wilcrest möts man av verkligheten igen. Bilarna dundrar förbi i farlig fart.

På hemvägen valde vi den lite bekvämare vägen genom parken. Vi valde att gå i solen, vilket visade sig vara ganska svettigt.

På vägen hem passade jag på att fota den här vattenläckan som är i vårt bostadsområde. Det har stått och runnit vatten här i flera veckor. Ibland har man sett att där varit en grävskopa och grävt. När de åkt därifrån har det inte läckt, men nästa dag så har det satt igång igen. Jag undrar hur många tusentals liter vatten som runnit ut ur den här läckan?

Sen måste jag ju visa hur vi dekorerade vår uppfart inför Halloween. Det var rökmaskiner och hela baletten.

Eller vänta nu. Det var visst inte vår uppfart som såg ut så här. I vår trädgård var det om sanningen ska fram inte en enda lite dekoration.

När vi kom hem så passade jag på att vända blad i almanackan även fast det var en dag för tidigt. Men jag brukar alltid glömma det så det var bäst att passa på medans jag kom ihåg det. Och vad mötte mig när jag bläddrade fram novemberbilden?

Jo, den här bilden.


Lite lustigt att vi just då kommit hem från vår promenad längs med den här floden iklädda t-shirt och shorts och där jag tog denna bilden.

Just nu måste jag säga att jag föredrar den nedre bilden. Även fst vattnet säkert är mycket renare i den övre så tycker jag allt att det är gott att kunna gå i shorts i månadsskiftet oktober/november.

Vi har ställt om klockan till vintertid här idag, så nu återgår vi tid den normala tidsskillnaden på sju timmar till Sverige igen.

Höll ju alldeles på att glömma att berätta att jag fått mina golfklubbor nu. Så det var med mina egna klubbor jag var ute och slog idag. Kul.

I morgon väntar photoshopskurs igen.

Ha det gott

/Marie

Saker och ting får sin förklaring

Nu förstår jag varför jag mådde som jag gjorde i tisdags.
Jag fick förutom antibiotikan en tablett mot någon slags allergisnuva. Fråga mig inte varför jag känner mig inte så snuvig. Men det är bäst att göra som farbror doktor säger. Här i USA är all medicin i lösvikt. Apotekaren plockar sedan fram det antal tabletter man ska ha och lägger i en orange burk. Följden blir att alla tablettburkar ser likadana ut, det är bara storleken på burkarna som kan variera.
Dessa två mediciner som jag tar ser nästan likadana ut och jag skulle ta båda två gånger om dagen i tio dagar. Igår kväll, när jag nu börjar komma till botten på burkarna så såg jag att jag hade fyra tabletter kvar av den ena sorten och bara två tabletter av den andra. Detta innebär ju att jag vid något tillfälle tagit noll tabletter av den ena och två av den andra. Jag tror inte att det är en så vild gissning att detta skedde i tisdags, någon timme innan jag stack till tennisen. Jag mår ju ständigt lite illa nu när jag tar en tablett, inte konstigt att jag kräktes som en gris när jag hade tagit två. Överdosering av medicin ska man akta sig för har jag hört :)

Nu sitter jag på min photoshopkurs igen. Jag skriver lite medan jag väntar på att vi ska gå vidare. Just nu är det lite paus medan några av deltagarna får hjälp.

Jag förstår inte var alla Halloweenbarnen var igår. Förra året hade vi säkert tio gäng som kom och ringde på och som fick godis av oss. Igår var det bara ett gäng, visserligen så var de nog över 10 personer, men det var ju ingenting mot hur det var förra året. Kan det vara så att de andra redan var där under lördagskvällen? Då var ju vi på opera. Kanske de tyckte att det skulle bli för sent att gå ut när det blivit mörkt en söndagskväll. Nåväl, nu har vi iallafall massor av godis över. Det får bli fyllning i SWEA:s smällkarameller.

Ok, bäst att koncentrera sig nu.

Ha det gott

Kram/ Marie