Jag uppmanar alla att blogga

Det dåliga vädret som skulle svepa in över Houston idag såg vi bara lite av i förmiddags. I eftermiddag har det varit klarblå himmel och alldeles lagom varmt.

Det blev en runda på gymmet och sedan en promenad ute i solskenet.
Jag satte mig sen för att titta på All Star game. Första gången som bröderna Sedin ställts mot varandra i en match. Men jag stängde av efter en period. Det var ju inte hockey man såg. Tydligen så är det en tyst regel som säger att man inte tacklas i denna match. Det blev nästan löjligt att titta på tyckte jag när de var så överdrivet artiga mot varandra där ute på isen. Den ena målvakten hade till och med mikrofon och öronsnäcka så att han kunde snacka med kommentatorerna under matchens gång. Han pratade nästan samtidigt som motståndarna sköt mot honom. Inte konstigt att han släppte in det målet.

Nu sitter jag och ska lägga in lite bilder på SACC:s hemsida men råkade fastna i lite annat. Jag kom nämligen att tänka på något från min Kinablogg och var tvungen att titta igenom den. Då slår det mig att jag är väldigt tacksam att jag började blogga när vi flyttade till Beijing. När man bläddrar igenom bloggen så blir man påmind om så mycket man gjorde under de två åren vi bodde där. Det räcker att titta på bilderna så kommer minnena tillbaka och man blir alldeles glad. Visst, man har alla bilderna i datorn, men det är inte alls samma sak att titta igenom de där som när man ser några utvalda bilder på bloggen. Och visst kan man skriva dagbok på det gamla hederliga sättet, men då blir det ju så mycket krångligare att bilddokumentera samtidigt. Och jag vet med mig själv att jag inte skulle få skrivit många sidor om jag skulle pränta ner något i en bok.
Så jag kan verkligen rekommendera alla att börja blogga. Inte för att nödvändigtvis någon annan ska läsa det man skriver utan för att på ett enkelt sätt dokumentera lite av allt som händer i ens vardag.
Här nedan är ett bara exempel på ett ögonblick i vårt Kinaliv som man nästan glömt bort, men som är så kul att gå tillbaka till och bli påmind om. Oj vad jag kan få längtan till Beijing ibland,
http://familjenleander.blogspot.com/2008/04/just-nu-hller-de-p-att-gra-om-vr-vg.html

Jag vet att jag inte har varit lika flitig på att dokumentera med kameran här i Houston. Men det finns helt enkelt inte lika mycket som man tycker är intressant att fotografera här. Ska försöka skärpa mig, man tycker säkert det är kul att gå tillbaka om några år och tita på alla foton härifrån fast de kanske inte alltid är så spektakulära.

På tal om Kina förresten, jag fick ett så snällt mail från rektorn på Svenska skolan i Beijing igår. Jag känner mig verkligen välkommen tillbaka. Det ska bli så trevligt att komma dit igen. Visserligen är det inte så många kvar från min tid där, men några finns allt kvar och sen är det ju alltid trevligt att träffa nya människor. Ser mycket fram emot att komma dit igen.

Nej, nu tillbaka till SACC TX.

Ha det gott och ta hand om varandra.

En grå söndag

Idag är det grått och regnigt. De har varnat för riktigt dåligt väder här idag med hårda vindar, skyfall och åskväder. Vi får hoppas att det dröjer ett tag så att alla maratonlöparna kommer i mål innan ovädret drar igång.

Igår var en ganska lugn dag. Vi cyklade en runda mitt på dagen. Vi cyklade bl.a till ACE för att köpa ett nytt munstycke till vår trädgårdsslang. Vilket tråkiga inköp!! Nu ser jag verkligen fram emot att åka till elektronikparadiset i Haidan-distriktet när jag kommer till Beijing. Inte för att nödvändigtvis shoppa. Bara att gå runt i dessa gigantiska affärer där man i lite varstans ser någon Kines sitta med allt innehåll i en dator utspridd på golvet räcker för mig. Man kan ju undra hur han ska lyckas få ihop det där till en fungerande dator. Men det tror jag att de lyckas med för det mesta.
Tyvärr hittar jag inte de bilderna inifrån någon av elektronikhusen. Men här kommer några från utsidan.

På eftermiddagen satt jag sedan och forskade lite bland nya bloggverktyg. Jag måste ju ha en ny bloggadress när vi flyttar till Tyskland. Jag kan ju inte fortsätta med Texasleander när jag bor i Kiel. Så nu har jag skaffat ett helt nytt domännamn “Marieleander” och tänker mig att använda Word Press som verktyg, som host använder jag Blue Host, någon som har någon erfarenhet av dem?. Får se om det blir bra. Jag har börjat lite att fnula med mallar, men inte hittat helt rätt ännu. Men det bästa är iallafall att jag kan fortsätta använda live writer om jag skulle vilja även om jag använder Word Press. Men så länge vi bor kvar i Texas så lever denna bloggen kvar iallafall.

På kvällen igår var vi och åt på en nyöppnad Asiatisk restaurang. Ägaren kom från Pakistan och kom fram och pratade med oss en stund. Han berättade att han ägde en jeansfabrik i Lahore, Pakistan. Då blev förstås Pär intresserad av att veta vilket märke de hade på sina elgeneratorer. Han blev lite besviken när han fick reda på att de använde sig av konkurrenternas grejer. Pär har ju varit en del i Lahore i jobbet så det hade ju varit kul om det satt en Caterpillar i hans fabrik och alstrade el. El är nämligen en stor bristvara i Pakistan. Restaurangägaren skyllde lite på Kina. Han menade att de sålde all elektronik så billigt så att folk hade råd att ha mycket mer elektronik hemma och därmed så hade elförbrukningen skjutit i höjden. Intressant.

Idag har jag beskådat Sveriges förlust i handbolls-VM. Inte så kul förstås, men jag tycker att de kämpade väl iallafall.
Jag kommer ihåg 1990 när Erika var nyfödd och vi var ett stort gäng som satt i Aulan i Halmstads Högskola och såg Bengan Boys ta hem guldet. Det var häftigt. Erika sov sig igenom hela finalen vill jag minnas. Helt otroligt, vi var ju inte tysta om man säger så.
När jag tränade handboll med Drott (det var före guldet-90) så hade vi äran att få bli tränade av Bengan vid ett tillfälle. Det var riktigt häftigt. Meningen var att han skulle visa oss så många kombinationer som det bara var möjligt under en och en halv timme. Så det gick undan vill jag lova. Det var kort Wille , kort Hubert osv osv så att man var helt snurrig i huvudet till slut. Men meningen var ju inte att vi skulle lära oss alla dessa kombinationer just då, utan bara få ett smakprov för att sedan nöta på dem under vår ordinarie träning.

Annars så har vi inga större planer idag. Det blir väl någon träning i någon form. troligtvis gymmet eftersom tennisbanorna är blöta.

Ha det gott och ta hand om varandra,

Kram /Marie

Plötsligt händer det

Helt otroligt! Idag hände det, det som jag väntat på såååå länge och som är värt ett helt eget inlägg.
Jag vann ett set över Pär i tennis. En enda gång förut har jag varit nära att göra det. Då skulle jag bara serva hem setet när tiden på ljustimern gick ut och det blev becksvart på plan. Tur för Pär den gången. Men den här gången kunde inte timern rädda honom.
Att jag sen förlorade andra set är ju en helt annan historia :)

Träning ger tydligen färdighet.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

En man med gevär

Idag har jag inte gjort många knop. Tittade lite på tv på förmiddagen innan det var dags att ha ett snabbt Skypemöte om det kommande nyhetsbrevet. Sen var det förstås tv4-play och handbollssemin som gällde. Det gick tyvärr som väntat, fast lite spännande blev det en stund i andra halvlek iallafall. Men nu får vi ladda om och hoppas på brons.

Det har varit helt underbart väder idag. Så efter handbollen så tog jag lunchen och min läsplatta med mig ut och satte mig i solstolen. Där blev jag sittande/liggande ett bra tag. Så skönt! Svårt att tänka sig att jag ska börja leta upp lite varmare kläder inför resan om en vecka.

Nu framåt eftermiddagen började jag fundera på när Pär egentligen skulle komma hem. Han brukar höra av sig under eftermiddagen och säga ungefär när han tänkt att komma hem. Men idag hörde jag inget ifrån honom. Plötsligt fick jag tre mms som visade en man med gevär. Det var min man det!

Då började minnet komma tillbaka. Pär sa ju igår att han skulle iväg och skjuta lerduvor med några kollegor. Tänk att man har så kort minne :) Fast jag måste erkänna att jag knappt såg att det var Pär på bilderna. Han såg så tjock ut, så ser han ju inte ut i verkligheten. Men det är nog vinden som tar tag i skjortan och blåser upp den just i fotoögonblicket som gör att han ser så kraftig ut. Annars så har han gått upp väldigt mycket i vikt sedan jag såg honom i morse :)
Nu är han på väg hem iallafall och min förhoppning är att få med honom till tennisbana en stund. Vi får se hur det går. Risken är att han vill till gymmet, och det är ju inte alls lika kul.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

Inget är som väntans tider

Vilket härligt väder det har varit idag. Sol och alldeles lagom varmt. Och snart ska man åka till kalla Beijing! Det verkar ju inte så vettigt. Men man ska nog stå ut med kylan i två veckor när man vet att man kommer tillbaka till ett varmt Houston igen.

Fredrik och Erika har båda sökt jobb på Disney Land Paris. Det är genom arbetsförmedlingen i Stockholm de sökt. Rekryterarna från Paris åker Europa runt och gör intervjuer med förhoppningsfulla kandidater under våren.
Både Erika och Fredrik fick omgående positiva svar på ansökan.
Den 26:e januari var de välkomna på intervju i Stockholm.
Så igår onsdag tog Erika tåget till Stockholm och fick se en introduktionsfilm om Disneyland Paris och blev sedan intervjuad tillsammans med två andra tjejer. Intervjun var både på engelska och franska. Erika behärskar ju båda språken, så det var inga problem. Hon tyckte att det kändes bra och i nästa vecka kan hon förvänta sig någon form av svar. Får se hur det går, hon var ju inte ensam om att söka jobb där precis:) Igår intervjuade de 130 personer och idag lika många. Så de har ju en del att välja på. Men vi hoppas på det bästa. Det kan nog vara slitsamt att arbeta där en hel sommar, men samtidigt tror jag att det kan var en riktigt bra erfarenhet att ta med sig vidare i livet. Och om man bara hamnar med ett bra gäng arbetskamrater så kan de nog ha riktigt trevligt tillsammans.

Fredrik då? Jo, kontaktpersonen på arbetsförmedlingen tyckte att det var vansinnigt att Fredrik skulle åka från Montreal till Stockholm för en 20 minuters intervju. Så det bestämdes att det skulle bli en telefonintervju istället. Fredrik lämnade telefonnummer och uppgav tidsskillnad och väntade sig sedan ett samtal den 26:e januari. Han gick upp riktigt tidigt för att vara säker på att han hunnit vakna ordentligt innan de ringde. Sen väntade han, och väntade och väntade men inget hände. Efter att vi hört att Erika var klar och hon trodde att de avslutat intervjuerna för dagen så bestämde vi oss för att de skulle säkert inte höra av sig. Men eftersom de skulle göras intervjuer idag också så fanns ju hoppet kvar. Fredrik skrev ett mail till dem där han frågade vad som gällde och hoppades på att ha fått ett svar när han vaknade på morgonen. Men inte, ingen respons från någon. Så då ringde Erika upp arbetsförmedlingen och frågade om de visste något. Då visade det sig att det nog blivit ett missförstånd. De hade nämligen inte lämnat ifrån sig Fredriks ansökan ännu, utan den och ett par till som också ville ha telefonintervju skulle de lämna till fransmännen när de var klara med alla intervjuer. Så förhoppningsvis har de nu fått Fredriks ansökan och tagit med den till Finland som var deras nästa stopp. Så nu är det bara på att hoppas att de läser ansökan och kontaktar honom. Men som en extra åtgärd så har han nu också skickat in en ansökan genom deras hemsida. Vi hoppas på det bästa. Han uppfyller iallafall med råge kraven de har. Minst 18 år, engelska, franska och ett europeiskt språk till flytande. Fredrik är ju flytande i engelska, franska och svenska och är dessutom riktigt duktig på tyska och kan dessutom dirigera en kinesisk taxichaufför på mandarin:)
Paris är ju Fredriks favoritställe på sommaren, så det skulle passa honom riktigt bra att få bo i Paris och samtidigt få tillfälle att utnyttja sina språkkunskaper ordentligt.

Annars så har jag idag agerat privatchaufför åt min kära make. Han har haft problem med magen länge och idag skulle magen undersökas inifrån. Så jag körde honom till läkaren där han sövdes ner och undersöktes ordentligt. Två timmar senare var jag tillbaka för att hämta upp honom. Då låg han och sov så sött. Men efter en stund så vaknade han iallafall och läkaren kom och lämnade sin rapport. Allt såg bra ut. Problemet har nog varit en inflammation i matstrupen som nu försvunnit tack vare medicinen han ätit ett par månader. Det var ju ett skönt besked.

I eftermiddag har vi, efter att Pär fått i sig lite mat, gått en långpromenad i det härliga vädret. Det är verkligen skönt med sol och värme, vi kommer att sakna det när vi flyttar härifrån.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

En intensiv förmiddag

Ingen tennis idag var jag ganska säker på, så jag låg lugnt kvar i sängen och läste lite och gosade med Lillpisen. Jag hade blivit väckt redan kl. 6 av ett samtal från Kina. Det är inte så lätt att få till några samtal till Kina från Houston. 14 timmars tidsskillnad gör det lite svårt. Men i morse blev det iallafall ett samtal från Beijing. Det var Anna som jag ska vikariera för. Det var bra att vi fick prata lite så att vi kunde reda ut lite saker inför resan och jobbet. Själv ska hon ju ha det gott på i Thailand första veckan jag är i Beijing.

Men som sagt, det fanns ju ingen större anledning att gå upp så tidigt tyckte jag när det inte skulle bli någon tennis. Men kl.8 fick jag ett sms från min tennistränare där hon undrade om jag kunde sticka bort och kolla om banorna var blöta. Så det var bara att studsa upp från sängen, slänga på sig lite kläder och sticka bort till banorna. Och faktiskt, de var torra. Det trodde jag aldrig så som det regnade till sent på kvällen igår. Men det var ju bra, då blev det tennis. Det var bara att sticka hem igen, slänga i sig lite frukost, på med tenniskläderna och packa ner golfkläderna och sticka tillbaka till tennisbanorna, kl. 9.15 börjar lektionen. Direkt när tennisen var slut så bar det av till golfen. Jag skulle nämligen ha golflektion kl. 11 och tennisen slutar 10.45 så det är snabba ryck som gäller.

Den här terminen är vi ett gäng svenska tjejer som tar lektion tillsammans, det är riktigt kul, även fast det inte går särskilt bra för mig.
Efter golfen så stack jag och Astrid och käkade lite lunch tillsammans. Alltid trevligt att ha lunchsällskap.

Nu sitter jag vid datorn och fixar lite med medlemslistor och svarar på lite mail. Men jag funderar starkt på att lägga mig i soffan en stund. Känner att jag blev lite sliten i ryggen efter dagens idrottspass. Det tyder nog på att jag är ganska otränad tyvärr.

Jag hade en liten förhoppning av att de svenska killarna i Beijing fortfarande spelade innebandy mot de finska killarna och att jag kunde hoppa in och leka lite där. Jag har inte hållit i en innebandyklubba sedan jag flyttade ifrån Beijing, och jag saknar det verkligen. Men tyvärr så verkar de inte hålla på längre. Det är tydligen bara det finska gänget som är kvar, och det känns ju inte helt bra att bara knacka på hos dom och fråga om man får vara med. Visserligen kanske det fortfarande är några kvar i det gänget jag känner, men helt bekvämt känns det inte. Vi var ju bittra fienden när jag spelade mot dem. :) Så jag får väl acceptera att det tyvärr inte blir någon innebandy för min del. Och ska jag vara helt ärlig mot mig själv så är det nog lika bra. Jag tror inte mina fötter och knän skulle må så bra av två timmars innebandy med ett gäng vältränade killar.

Nej, nu blir det soffan en stund tror jag.  Fast först ska jag få i mig lite kaffe. Kom just på att jag inte druckit kaffe på hela dagen, så det är verkligen på tiden.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

En heldag vid datorn

Idag har det regnat precis hela dagen. Jag skulle egentligen åka upp till The Woodlands för att fortsätta att lämna över lite SWEA-webbjobb till Malin. Men hon hade en liten febrig tjej hemma idag, så det får vänta tills jag kommer hem från Kina istället.

Men jag har suttit vid datorn hela dagen ändå. Jag har svarat på en massa mail och redigerat foton och lagt upp en ny fotosida på SACC TX. Allt sånt tar tid när man däremellan måste starta om datorn flera gånger pga. att den helt plötsligt tappar drivrutinerna till skrivplattan och musen. Märkligt, har någon något tips på vad det kan bero på? Jag har uppdaterat med nya drivrutiner nu och just nu fungerar allt som det ska iallafall, får hoppas att det fortsätter så.

I helgen har det varit fina dagar. Sol och lagom varmt.

 
Härligt när man kan sitta ute och äta. Innan man vet ordet av så är det för varmt för att sitta ute, så det gäller att passa på.

I går stack vi iväg till Bear Creek för att ta oss en skogspromenad i det fina vädret. Det började ganska bra, bara lite leriga gångvägar att gå på. Men när vi kommit en bit in så blev det blötare och blötare. Till att börja med så kunde man gå runt de största vattensamlingarna utan att bli blöt om fötterna,men till slut var det bara att ge upp, det var bara till att kliva i vattnet om man skulle ta sig fram. Alternativet var nämligen att gå en bra bit in i skogen för att ta sig runt vattnet, och efter att ha sett de stora skyltarna i början av stigen som visar bilder och beskriver alla ormar som man kan tänka sig stöta på och hur man ska agera om man blir biten av någon av dem så vill man inte avvika allt för långt från stigen. Fast jag vet egentligen inte om det är bättre att klafsa omkring i stora vattensamlingar där man inte har en aning om vad som döljer sig under ytan. Nåja, vi kom tillbaka till bilen till slut, utan ormbett men riktigt blöta om fötterna. (se bilden i föregående inlägg, fast den ger ingen rättvis bild, mina fötter var ordentligt blöta.)

Jag pratade med Fredrik tidigare idag. Just när jag pratade med honom hade de 24 minusgrader, under natten hade de haft minus 29. Usch och fy, det är kallt.

Jag och Pär har precis kommit hem från gymmet, nu blir det en dusch sen blir det soffan och Vancouver-Dallas.

Tennisen blir inställd i morgon också. Det finns ingen chans att banorna ska ha hunnit torka upp tills kl. 9 i morgon. Men det ska bli sol under dagen så jag hoppas att jag kan komma iväg på min golflektion iallafall.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

Det var blött i skogen idag.

Lite dans på fredagskvällen

Idag har vi såå fint väder. Betydligt varmare ute än inne. Efter att jag tittat på både skidskytte och handboll och Pär bytt bromsbackar på volvon så satte jag igång grillen och vi grillade en köttbit som vi sedan avnjöt ute i solen. Såå härligt.

I går hade SACC bjudit in till ett dansevent. Vi fick tillfälle att vara med på en repetition på Dominic Walsh Theater.  De har som första amerikanska dansgrupp fått rättigheter till att uppföra något från den kända svenska danskoreografen Mats Ek´s arbete. Mats Ek är är mycket respekterad av alla dansare världen över så Dominic var förstås mycket stolt över att ha fått dessa rättigheter.
Mats Ek är Birgit Cullbergs son, så han har ju att brås på.

Det var riktigt intressant att se hur de gick igenom små små detaljer i dansen som jag nog aldrig skulle se någon skillnad på om de gjorde rätt eller fel. Men Mats Ek själv är tydligen väldigt noga med alla detaljer så de var bäst att göra dem rätt :)

Dominic svara på våra frågor efter repetitionen.

Lite extra kul var det också att dansen utförs till Svensk folkmusik. Inte riktigt denna sorts dans man brukar se när man hör den musiken annars.

Efter repetitionen var det lite mottagning med vin och tilltugg  i ett närliggande galleri. Där blev det tillfälle att prata lite mer med dansarna. Bl.a fick jag en föreläsning om betydelsen av rätt sorts mozarella till pizzan för att den skulle bli godkänd. Givetvis var det en riktig italienare som berätta detta. Han har bott i Houston i sju år och aldrig ätit en pizza här som han inte bakat själv. Han tyckte alla pizzor som fanns här såg osmakliga ut. Ja, är man från Neapel så kanske det är så:)

Pär och Ewa pratar med Dominic och hans italienska dansare. Mycket trevliga killar.

Det är inte helt riskfritt att vara dansare inte.

Nej, nu ska vi iväg och spela tennis.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

Bengtsfors

Jag erkänner, jag läser ganska mycket bloggar. Dock har jag aldrig läst varken Blondinbellas eller Kissies blogg, jag lovar.  Men en blogg som jag läser ganska ofta är Martin Melins blogg. Ni vet polisen som vann första Robinssontävlingen. Han har alltid så himla fina bilder på sin son Charlie på sin blogg. Dessutom gillar han fotografering och är sporttokig, så vi har ju en del gemensamt :) Fast jag får väl erkänna att mitt sporttokeri numera mest rör sig om sport på tv:n, inte så mycket aktiviteter själv.

Men till saken, idag läste jag på hans blogg att han tyckte synd om Emma Andersson som är gift med Henrik Zetterberg i Detroit Red Wings. Han tyckte synd om henne just för att de bor i Detroit och jämförde Detroit med Bengtsfors!!!! En ganska osannolik jämförelse tycker jag :) Men det var lite kul att han av alla platser i Sverige just valde Bengtsfors.

Men i och med detta så fick jag lite längtan till Ulvåsa, även fast det kanske i verkligheten inte är så lockande just denna årstiden. Men i brist på annat så letade jag upp lite bilder från Ulvåsa.

Utsikt från altanen, dec 2008

Äntligen klart, nu gäller det att ta tag i trädgården. augusti 2009

Utsikt

köket, februari 2009. Erika och Pär på besök över en långhelg.

februari 2009

Svärdlång augusti 2010

Vi får se om det blir någon bostadsletarresa till Kiel i mars och om vi då hinner med en sväng till Ulvåsa och Bengtsfors.

Annars så har det inte hänt allt för mycket här. Har just sett Sverige förlora mot Argentina. Inte kul.

Tennisträningen blev inställd i morse för att det var alldeles för blött på banorna.
Jag och Pär spelade igår eftermiddag, men då hade solen vågat sig fram och torkat upp banorna riktigt ordentligt. Men efter att ha varit mycket fukt i luften i natt, eventuellt också lite regn så var banorna alltså inte spelbara tidigt på morgonen idag.
Men nu har solen tittat fram igen, så kanske det kan bli en liten match mellan mig och Pär.

Min förkylning har gett med sig ganska bra, så igår blev det både promenad och tennis alltså. Känner mig fortfarande konstig i halsen, men det där förkylningstunga i huvudet är borta.

I morgon ska jag åka upp till The Woodlands. Ska visa min efterträdare som webmoster i SWEA Houston vad jag egentligen har sysslat med de här två åren och hur hon ska komma åt allt för att hon ska kunna ta över efter årsmötet.
Jag tror att den blir en ganska enkel sak att sätta in henne i både websidan, bloggen och facebookgruppen. Det är verkligen ingen nybörjare jag kommer att ha att göra med.

Nej, nu ska diskmaskinen tömmas.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

Gå som katten runt…..

Här händer inte allt för mycket just nu. Det regnar och jag är förkyld och har ont i halsen.

Tennisen blev som befarat inställd pga. kyla.  Det var ganska väntat, de klarar inte mycket kyla här i Texas. Men jag måste säga att jag hade nog fördragit att vara ute och spelat tennis och blivit varm istället för att vara här hemma i vårt iskalla hus.
Men nu har kylan lugnat ner sig och regnet har kommit istället. De har lovat regn hela dagen idag.

Dagens händelse har varit att Comcast (vårt tv-bolag) har varit här idag för att reda ut varför våra NHL-kanaler som jag beställde i torsdags inte visas på vår tv. Det visade sig vara ett klurigare problem än vad man kunde tänka sig. Men till slut så löste de problemet genom att koda om något i deras ände. Men det krävdes att minst 3 tekniker och flera kundsupportfolk var inblandade.  Men nu är det löst, så ikväll blir det Vancouver-Minnesota i lite bättre kvalitet än vad vi normalt ser matcherna i. Det mesta går ju att hitta på nätet utan abonnemang, men vi är lite trötta på den ibland ganska dåliga kvalitén som man får. Men en rolig grej hände förra veckan när vi genom en site streamade en Vancouvermatch. När det var reklam så var reklamen på svenska!! Just denna matchen streamades tydligen genom svenska Viasat.

Lillpisen kom hem med en ny present till mig häromdagen. Denna gången var det en mus. Faktiskt första gången hon släpar hem en mus, hoppas att det inte blir fler.

Efter en stund fick Lillpisen sällskap av den Svarte som också ville kolla in bytet.

 

Gå som katten runt het gröt har man ju hört talas om. Men här passar det väl bättre med Gå som katten runt död mus.

 

 

 

 

 

 

Efter mycket tittande så gav sig den Svarte av. Lillpisen markerade ganska tydligt att denna läckerbit tillhörde henne.

Lillpisen satte sen i sig hela musen utom en tass, huvudet och inälvorna. De lämnade hon i en äcklig hög utanför vår dörr. Senare på kvällen gick hon ut och käkade upp inälvorna också. Men huvudet fick ligga kvar. Ganska groteskt såg det ut, ett ensamt huvud med ett öga som såg ut att titta på oss.

Men annars så händer det inte särskilt mycket just nu. Kanske det blir en bio ikväll. Det är Martin Luther King-dagen i morgon, så vi har långhelg här. Vi hoppas på lite bättre väder i morgon och lite mindre ont i halsen så att man kan hitta på någon uteaktivitet.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

Kallt

Jag har sagt det förut, vädret är ombytligt här i Texas. Förra veckan hade vi dagar med över 20 grader. Nu har vi bara några plusgrader på dagen och flera minusgrader på natten. Och husen här är inte anpassade för kyla, så just nu går jag och fryser om fötterna. Funderar på att leta upp ett par varma strumpor.

Men, vi kan ju till skillnad från er i Sverige se fram emot lite varmare väder snart igen. Kolla in det här, kl. 8.39 i morse var det exakt samma temperatur i Houston som i Bengtsfors. Men titta lite längre ner, till helgen och framåt. Då blir det skillnad igen. Och jag måste nog säga att jag föredrar 23 grader och regn, framför 2 grader och snöblandat regn.

Och på tal om väder. Jag har blivit tillfrågad om jag kan spela en dubbelmatch i tennis!!!
Det är Lotta, min golftränare som är kapten för ett tennislag, och de fattades en spelare till morgondagens match. Och som sista utväg så ringde hon mig och frågade om jag kunde vara med. Jag har bara spelat dubbel en gång förut, det var tillsammans med Pär mot min svåger och hans kompis. Vad jag vill minnas gick det riktigt dåligt för oss :)
Men men, alternativet är ju att lämna W.O, så de har ju inte så mycket att förlora på att jag är med. Så det ska bli roligt att prova på, fast roligast får nog motståndarna. Men nu var det ju det här med vädret. Tydligen tycker spelarna att det är för kallt att spela, så eventuellt blir matchen inställd. Beslut ska tydligen tas senare idag. Jag måste nog säga att jag föredrar att spela i 4-5 plusgrader framför att spela i 35 grader, som det väldigt ofta är här. Undrar om man kan begära att matchen ska bli inställd om det är för varmt?

Veckorna springer iväg och snart sitter jag på ett plan som ska ta mig till Beijing. Kanske dags att börja fräscha upp det lilla jag kan på Mandarin :)

Zai dian,

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

Tomt hus

Så har då Fredrik också åkt iväg. Jag körde honom till flygplatsen i fredags. Såklart är det trist att de åker iväg, men bara man vet att de har det bra så är det ok. Resan gick bra och han är nu tillbaka i Montreal för ytterligare en termin. Terminerna är ganska korta, så han slutar redan i slutet av april. Då får vi se om han kommer hit till Houston eller åker direkt till Europa för något ev. sommarjobb.

Lillpisen har haft några tuffa dygn. Det var först igår, söndag som man började se hennes vanliga keliga sätt igen. Och igår när man började få ta på henne igen utan att hon skrek av smärta eller fräste av ilska så upptäckte jag en ganska stor svullnad på ett av ställena där hon fick vaccinationen. Så hon har såklart fått en riktigt kraftig reaktion och haft rejält ont i kroppen. Hon har gjort allt i slow motion och tvekat mycket inför stora ansträngningar som t.e.x gå upp för trappan eller hoppa upp i en fåtölj. Så hennes humör har inte berott så mycket på att hon varit sur på mig, utan mest på att hon haft ont. Stackare.

I lördags så tog jag den stora svarta katten på bar gärning när han var inne och knyckte mat i Lillpisens skål. Det var så fint väder i lördags så vi passade på att ha dörren ut till baksidan öppen. Och då passade den svarta på att smita in och få sig en smakbit.

När blixten smällde av på kameran så upptäckte han mig och stack fortare än kvickt ut igen. Han gjorde några försök till senare, men då var jag på min vakt och körde ut honom innan han nått fram till matskålen.

I lördags när vädret var så fint så passade vi på att göra några ärenden cyklandes. Man blir alltid lika uttittad när man använder cykeln som transportmedel här. De flesta andra som man ser cykla gör det  i en park och som en form av motion.
En tennismatch hann vi också med innan vi åkte ut till Sugarland där Staffan och Ewa bjöd på god mat och trevligt sällskap som vanligt.

Igår tog vi det lugnt här hemma, lite tvätt och städ och en dryg timma på gymmet var vad vi gjorde. Lugnt och skönt med andra ord.

Idag har jag ägnat några timmar åt att kolla in flygbiljetter till Brasilien, men eftersom jag skulle resa redan i morgon så skulle det bli alldeles för dyrt, så det skrinlades. Pär får göra resan själv. Så jag får nöja mig med att åka till Beijing i februari. Det är ju ganska ok det också :)

Ikväll väntar styrelsemöte med SWEA, antagligen det sista för mig eftersom jag avgår från styrelsen vid årsmötet. Eftersom vi planerar att flytta i slutet av maj så känns det bäst att avgå redan nu.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

Veterinärbesök

Lillpisen förvånade mig ordentligt hos veterinären idag.
Det hela började förstås med en liten kamp om att få in henne i buren, men den kampen vann jag till slut.
I bilen jamade hon några gånger lite ynkligt. När vi klev in till veterinärmottagningen blev hon helt tyst.

Vi diskuterade vad som skulle göras idag. Beroende om vi ska ta henne till Sverige eller Tyskland så är det lite olika procedurer. Men personalen på mottagningen kom till slut fram till samma sak som jag redan konstaterat. Det är för sent att göra något åt Sverigeresan. Det krävs ett extra test för att få ta in henne där och det ska tas tidigast 120 dagar efter rabiesvaccinationen. Vi skulle kunnat ta testet idag innan hon fick sin nya vaccination, problemet är bara att hon inte var microchippad när den vaccinationen gavs, så då gills det inte. Så egentligen har hon alla sprutor som krävs för att få komma in i Sverige men chippet sattes in för sent. Märkligt va?

Nåväl, tyskarna kräver bara att hon är chippad och rabiesvaccinerad, inget test behövs. Så vi kör på att ta in henne i Tyskland och sen får vi se hur vi gör sen.

Efter ett tag blev vi hänvisade till ett undersökningsrum där vi fick vänta ett tag. Hon var fortfarande helt tyst. Efter en stund kom de och hämtade henne för vägning. De kom tillbaka med henne efter en minut färdigvägd och klar. Då var hon utanför buren. Förra gången vi var där så vägrade hon stanna på undersökningsbordet. Denna gången la hon sig platt på magen nära nära mig. Vi fick vänta ett tag till och under hela tiden satt låg hon blixtstilla eller satt tätt tätt intill mig.
Till slut kom veterinären för att undersöka henne. De fick göra precis vad som helst med henne, hon sa inte ett knyst och hon låg helt stilla hela tiden när de klämde och kände på magen, ryggen, i munnen, i öronen, de fick till och med köra upp en pinnen i baken på henne för att ta ett avföringsprov utan att hon sa ett knyst eller försökte smita. Till slut återstod sprutorna. Tre vaccinationssprutor, en bedövningsspruta och ett microship. Inte en enda gång gav hon ett ljud ifrån sig. När allt var klart puttade sköterskan henne i rumpan lite och då kröp Lillpisen in i den förhatliga buren alldeles självmant.
Jag var helt stum, förra gången gav hon veterinären och sköterskan en rejäl match. Men hon var väl helt paralyserad av skräck kan jag tänka.
När vi kom hem ville hon genast gå ut, bort från mig som tog henne till detta hemska ställe. Hon fick lite godis innan hon gick ut, sen var det bara att hoppas på att hon skulle förlåta mig och komma hem igen.

Jodå, efter några timmar kom hon in igen. Men hon är inte glad, undviker oss så mycket det går för tillfället, och om jag försöker klappa henne så fräser hon åt mig.  Men det var likadant förra gången så jag tror att hon återgår till den normalt kelna Lillpisen om någon dag.

 
Lillpisen någon gång under hösten 2010.

Nu håller Fredrik på att packa för fullt. Det har blivit en del shopping under julhelgen, så vi får se hur det går med att få med sig allt.

Ha det gott, ta hand om varandra

Kram /Marie

Två av tre har lämnat Houston

Jaha, så är det sista hela dagen med Fredrik i huset för den här gången. Tur att terminerna är ganska korta i Kanada. Han slutar redan i slutet av april, så om inte innan så ses vi ju då igen.

Erika och Kristian åkte tillbaka till Sverige i måndags. Resan tillbaka blev betydligt lugnare än resan hit. Båda flighterna var i tid och ingen snö ställde till några problem för flyget. Däremot snöade det ordentligt i Sverige, så bilresan från Göteborg till Okome hade tydligen varit lite jobbig. Men det gick ju bra som tur var.
Kanske Erika kommer hit ytterligare en sväng innan det är dags för vår flytt. Hoppas hoppas!

Vi avslutade året väldigt lugnt. En middag ihop alla fem, sen stack Fredrik och firade med några kompisar. Vi andra slappade framför tv:n och skålade in det nya året vid tolvslaget helt utan krusiduller. Vi hade inte ens klätt upp oss. En helt perfekt och avslappnad nyårsafton tycker jag.

Gott nytt år!

Lillpisen nöjde sig med att leka med korken.

I söndags så åkte vi iväg till Brazos Bend State Park.
En stor park med massa djurliv. Där bor en massa alligatorer i parken som kan gå omkring hur som helst, så det gäller att vara lite försiktig:)

Just denna dagen var det inte så många uppe ur vattnet eftersom natten hade varit ganska kall.Då ligger de nere på botten och väntar tills det har blivit varmare i luften än det är på land. Men eftersom det var en ganska varm dag så var det allt några stycken som  visade sig för oss, och de räckte mycket väl med de som vi såg. Jag skulle nog inte vilja gå runt i denna parken när det är massor av alligatorer ute på gångvägarna. Visserligen är de inte särskilt aggressiva, men det gäller att veta var gränserna går. Kommer man för nära så känner de sig hotade och kan anfalla i försvar.
Kan ni tänka er vad klantigt!! Jag glömde mitt teleobjektiv hemma. Det är väl en dag som den här man ska använda det!!! Men men, det blev en del foton ändå,  men det grämer mig.

Här kommer ett gäng foton på en liten del av alla djur som finns i parken. Ni får ha lite överseende om färgerna är lite konstiga. Jag har köpt en ny skärm och inte blivit riktigt vän med den ännu. Färgerna på mina två skärmar visar helt olika färger så jag vet inte riktigt vad jag ska tro på. jag är inte så bra på det där med färgkalibrering.

Först lite fågelbilder.

Sedan några alligatorer.

 

Det var inte helt lätt att upptäcka alligatorerna i vattnet. Men vi blev iallafall jätteglada när vi fick syn på den här lilla sötnosen. Eftersom vi blivit varnade om att det kanske inte skulle vara så många synliga denna dagen så tänkte vi att detta kanske skulle bli den enda vi såg.

 

 

Men det visade sig vara fel. Några stora bjässar hade allt tagit sig upp ur vattnet och låg uppe på land och solade.

 

 

 

 

 

En flitigt fotograferad alligator.

 

 

 

 

 

 

Ser ganska gott ut att ligga där och värma sig i solen.

Erika håller sig på behörigt avstånd.

 

Lite snacks och drickapaus halvvägs på vår promenad.

 

 

 

 

 

 

 

Sköldpaddor fanns det också gott om.

Mycket vatten och många stora träd fanns det i parken.

Efter vår 7 kilometer långa promenad så var det gott att bara sitta och njuta av naturen en stund innan det var dags att åka hem igen.
Hit åker vi nog igen.

Idag står ett veterinärbesök på programmet. Lillpisen ska microchippas och vaccineras. Allt för att hon ska vara redo för att flytta med oss till Tyskland senare i år.
Efter de föregående veterinärbesöken vi gjort så har Lillpisen varit ganska så påverkad och undvikit oss och bara legat för sig själv i flera dagar. Få hoppas på att hon reagerar lite bättre den här gången.

Nu ska jag kolla lite skidskyttestafett på SVT-play innan jag tar kampen med att få ner Lillpisen i transportburen:)

Ha det gott och ta hand om varandra,

En riktigt god fortsättning på 2011 önskar jag er alla.

Kram /Marie