Snart på väg

När jag skriver detta så sitter jag på planet. Vi har precis intagit våra platser och väntar på att boarding ska bli klart. (Kan nog inte publicera det förens vi landat)

Lufthansa slog på stort idag och valde plan med tanke på vart vi nu ska flytta.
Det känns ju bra att sitta på ett plan som heter Kiel när vi nu ska bosätta oss i just den staden.

Jag kände mig väldigt stressad innan vi kom på planet eftersom det tog en sådan tid innan vi fick lämna ifrån oss katten. All väntan berodde på att de väntade på en tillräckligt stor vagn som skulle ta Lillpisens resesällskap, en stor och ståtlig Dobermann till bagagebandet. Så vi fick snällt stå och vänta och när vi äntligen kom igenom alla kontroller så var det dags för boarding. Men nu ska jag koppla av. Det finns inget mer jag kan göra nu. Vi har använt oss av Pärs poäng och uppgraderat oss, så nu ska jag luta mig tillbaka, smutta på champagnen och ställa in mig på en go semester i Sverige.

Hej då Lillpisen. Vi ses i Göteborg.

Hej då säger jag också till min Texasblogg. Nu övergår jag till min nya blogg, www.marieleander.com Välkomna att följa med mig dit.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram från före detta Texasbon och blivande Kielbon, Marie

(nu har vi landat i Frankfurt, sitter i loungen och väntar på flyget till Göteborg, så nu blir det publicerat)

En trevlig middag med goa vänner

Vi åkte en sista runda till huset. Plockade ihop det sista som skulle ut ut huset och hoppade sen i poolen. Åh, vad jag kommer att sakna poolen och värmen här.

Katten var inte hemma när vi kom dit, men efter att ha ropat lite så dök hon strax upp och la sig på sin favoritplats, skuggan vid kortsidan av poolen.
Om hon vetat vad som väntade henne så undrar jag om hon hade kommit hem. Man frågar sig själv många gånger om man verkligen gör rätt som tar med henne till Sverige. Men jag kommer alltid fram till att jag inte skulle må bra av att flytta härifrån och lämna henne kvar. Visst, hon klarade sig utmärkt med att vara en strykarkatt innan hon valde att flytta in hos oss och skulle säkert klara av det bra igen. Men jag skulle bara se framför mig hur hon varje dag kommer och knackar på på altandörren och undrar varför ingen släpper in henne längre. Så det är bara till att bestämma sig att detta är det bästa och sedan köra på det.

En sista simtur i poolen.

Och en sista hårtvätt i trädgårdsslangen, i skållhett solvärmt vatten,

När vi poolat färdigt så var det då dags att hämta katten och låsa in henne i den hemska buren.

Lillpisen färdig för avresa mot hotellet.

Lillpisen installerad på hotellet. Ser ni henne?

Nej, trodde väl det. Hon gick nämligen genast och la sig under sängen och stannade där. Kl. halv sju hade vi bokat bord på en restaurang i närheten. Vi skulle äta tillsammans med Astrid, Sören, Pernilla och Anders. När vi gick så låg hon fortfarande kvar under sängen. Fredrik var kvar på rummet så hon var inte ensam. Fredrik ska senare under kvällen träffa kompisen Scott. Han väntar bara på att han ska komma hem från sin semesterresa först, så det blir en sen träff för dem.

Vi hade en jättetrevlig middag tillsammans med våra goa vänner. Tack för att ni ville vara med och göra vår sista kväll som Houstonbor så trevlig.

När vi kom hem vid halvtiotiden så var katten ute och gick i rummet. Hon hade tydligen kommit fram en halvtimme tidigare. Så det blev ganska många timmar under sängen.

Kanske vi går ut en liten runda till innan vi går och lägger oss. Det var mycket folkliv på gatan som gick igenom “City Center”, väldigt olikt Houston att ha en gata med massa restauranger, livemusik ute i det fria och att man kan gå emellan ställena. Väldigt mysigt såg det ut. Men det är bara kanske. Vi känner oss ganska slappa just nu, så det är ganska lockande att bara slappa på rummet också.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

Hejdå-party

I gårkväll åkte vi alltså hem till Pärs chef Clive för att han skulle avtackas. Det var en trevlig och avslappnad tillställning med massa god mat och dryck.

Pär fick en stor paket av sina kollegor. Vad kan det vara i paketet?

En hatt såklart.

Vi bjöds även på chokladtårta dekorerad med svenska flaggan.

Idag har vi varit en runda i huset för att hämta vår digitalbox som skulle återlämnas till Comcast. V valde servicecentret i Katy för att det låg närmast. Det visade sig att vi inte var ensamma om det. En timme i kö innan vi kunde lämna ifrån oss våra grejer. Under tiden gick Pär och Fredrik till banken för att göra några ärenden. Men de hade ingen större lycka. Vi skulle göra en överföring från Wells Fargo till vår svenska bank. Man kan nämligen inte göra det online ( de är inte så moderna på Wells Fargo). Men det visade sig att man inte kan göra utlandsöverföringar på lördagar. Pär föreslog att vi kunde lägga in överföringen idag så kunde den utföras på måndag, men inte då. Det var absolut inte möjligt. Enda chansen var att komma in på måndag och fixa det. De har lite att jobba på vad det gäller modern service.

Efter lunch i Katy åkte vi tillbaka till hotellet. Gick en runda i City Center och Town and Country. Nu ska vi åka tillbaka till huset, ta oss ett dopp och förhoppningsvis få med oss katten till hotellet.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

En stunds vila

Nu pustar vi ut på hotellet en stund innan det är dags att åka upp till Pärs chef Clive i Cypress. Det blir lite hejdå-party tillsammans med Pärs kollegor.

Flyttfirman gjorde ett gott jobb och blev klara strax innan klockan två fast de sa att de nog skulle ta hela dagen idag innan de blev klara.

Pär kom hem från jobbet lagom till att se det sista lastas in.

Mycket papper är det som ska fyllas i. 259 kollin blev det till slut som nu får åka båt till Tyskland.

Färdiglastat. Men vad nu!!! Det är ju jättemycket plats kvar! Vilket slöseri! Vi har tydligen shoppat för dåligt.

De hårt arbetande gänget. Vilket slitjobb i denna värme. Ser ni killen längst till vänster. Hans t-shirt är mycket mörkare än de andras. Det beror bara på att den är helt genomblöt av svett. Det märktes att det var han som slet mest med de tyngsta grejerna.

Efter att ha tömt kyl, frys och skafferi och packat in våra 7 bagage i bilen så lämnade vi katten kvar för att vakta huset över natten och körde iväg och lämnade den ena hyrbilen. Sen var det gott att slappa på hotellet i ett par timmar. Det har varit ett par intensiva dagar. I morgon hämtar vi katten och så får hon också bo på hotell en natt :)

Anders och Catrin, igår var Pär uppe och lämnade det tredje och sista lasset med grejer till er. Tyvärr glömde vi fjärrkontrollen, men det fixar vi på något sätt.

Ha en fortsatt bra midsommar.

Kram /Marie

Full rulle i huset

Ja, här sitter jag och Fredrik vid ett trädgårdsbord och tittar på när 6 flyttgubbar/gummor tömmer vårt hus på midsommarafton.

Igår var de här hela dagen och packade och idag är det alltså lastning som gäller. Snällt nog så lämnade de kvar våra sängar igår så att vi hade någonstans att sova.

Såklart blir det en hel del sistaminuten saker man kommer på att man ska göra, så det har varit några intensiva dagar här.  I morse så tog jag katten till veterinären för en sista check-up och avmaskning innan resan på söndag. Hon är inte alls förtjust i alla dessa främmande människor och alla dessa konstiga lådor som står överallt. När hon kom in igårkväll så var hon mycket konfunderad över allt. Just nu ligger on precis utanför altandörren och har gjort några tappra försök att gå in. Men varje gång hon har vågat sig ett steg in så kommer någon främmande person och då kan man ju inte stanna inne.

Som tur var så hann de inte med att packa soffan igår, så efter ett sista dopp i poolen så blev det lite slapp med glass, whiskey och Baileys i soffan.

I morse blev det frukost på samma ställe. Som tur var fanns det lite tomkartonger som vi kunde använda som bordskiva eftersom de redan packat glasskivan.

I eftermiddag checkar v in på hotellet, sen åker vi till Cypress för lite hejdå-party med Pärs kollegor.

I morgon blir det sen sista runda till huset för att se till att allt som inte åker med i flytten kommer ur huset. Katten får stanna här tills i morgon, sen blir det en hotellnatt för henne med.

I morgonkväll blir det en middag tillsammans med Sören, Astrid, Pernilla och Astrid. Trevligt att de har tid att äta tillsammans med oss vår sista kväll i som boende i Houston.

Ha en trevlig midsommar på er allihop.

Kram/ Marie

Bara en dag kvar att organisera allt på

Hjälp, imorgon kväll gäller det att våra väskor är packade och vi har fått ner allt som ska med till Sverige. Känns som man är ganska långt ifrån organiserad för tillfället. Men på torsdag kommer de och packar så då måste allt vara klart.

Idag åkte jag iväg och spelade golf med Astrid och Pernilla fast jag egentligen nog borde vara hemma och fixa och dona. Men det var ju min sista chans att spela med dessa två goa tjejer. Iallafall medans jag fortfarande kan kalla mig Texasbo. Förhoppningsvis så blir det några fler tillfällen när jag kommer på besök någon gång.

Här har det ju inte regnat något att tala om sedan januari tror jag och det är så torrt så torrt. Men idag hade de varnat för åskskurar, så förhoppningen fanns att det skulle komma lite regn. När jag körde hemifrån fanns det inte något som tydde på att det skulle börja regna. Men ju närmre golfbanan jag kom desto mörkare blev det. Och när jag hade några kilometer kvar så öppnade sig himlen.

Och kan ni tänka er! Det regnade i flera minuter, minst tre iallafall.
När jag parkerat bilen så hade det redan slutat.

Men precis när vi skulle ge oss ut på bann så började det att regna igen. Vi gick och tog oss varsin kaffe. Men innan vi hunnit få i oss kaffet så hann det sluta regna igen.

Inte lätt att fotografera när det är så himla varmt och fuktigt så att kameran immar igen så fort man tar fram den.

Ja, det var dagens regn det. Här hemma hos oss hade det inte kommit något regn alls.

Spelet var som vanligt för mig. En salig blandning av jättebra slag och jättedåliga slag. Man kan inte beskylla mig för att vara jämn i spelet iallafall.

Efter rundan blev det förstås lite lunch tillsammans innan Astrid följde med mig till golfaffären och hjälpte mig välja golfvagn. Det gäller ju att passa på att handla sånt som är betydligt billigare att handla här nu innan vi åker härifrån. Ett stort lager bollar blev det också. Jag har ju en tendens att spela bort ganska många bollar så fort det finns vatten i närheten, så det behövs ett stort lager.

Innan jag sen åkte hem så åkte jag inom stan för att möta upp Marianne från Mexico. Marianne är medlem i SWEA Houston, hon är konstnär och gör fina smycken. Hon hade skickat ett paket med sina smycken från Mexico till mig för att hon skulle slippa ta med dem på flyget. Så nu skulle jag leverera paketet till henne. Som tack för hjälpen fick jag ett par fina örhängen.

När jag väl var hemma så hoppade jag direkt i poolen för att svalka av mig. Inte för att det ger så värst mycket svalka när det är 33 grader i vattnet, men gott är det iallafall.

Sen blev det en tur till Memorial mall för att köpa ytterligare en resväska. Vi insåg att vi inte har tillräckligt med resväskor för allt vi ska ha med oss på resan. Så det blev ytterligare en. Nu gäller det bara att få in allt i bilen. Kommer nog inte att bli helt lätt kan jag tro.

Bilarna vi nu kör omkring med är två jeepar. En Jeep Patriot och en Jeep Grand Cherokee. Får nog säga att jag gillade vår v70 bättre. Men både Volvon och Astran är nu sålda, så då är det hyrbilar som gäller den sista veckan här.  Sen när man kommer till Tyskland så måste man bestämma sig för vad man ska köpa för bil där. Inte helt lätt. Har ni några förslag?

Vår nysålda Astra.

Ja, vad har annars hänt?
Lillpisens papper kom tillbaka i god ordning redan i går, måndag. Skönt. Nu återstår bara ett veterinärbesök.
Midsommarbuffé på Ikea.
Transport av sålda prylar upp till The Woodlands i två omgångar, detta i en lånad Truck.
Jag gjorde mig till att formatera en hårddisk innan vi lämnade in datorn till återvinning. Inte för att vi hade någon känslig information på den, men det kändes ändå bäst att göra det.
Jag ägnade ett antal timmar åt att jailbreaka och låst upp min gamla iphone 3g så att jag nu kan använda den i Sverige.
Vi har ringt massa samtal och skickat en massa mail om uppsägning av massa saker som te.x., el, vatten, gas och ez-tag.
Röjt i fler garderober och skåp.
Varit ute på shoppingrunda med Fredrik osv osv.

På tal om torkan som jag nämnde förut. När vi var ute och körde i lördags så såg vi att det rök ordentligt på flera ställen. Och de varnar ju ständigt om att det råder otrolig brandfara här just nu. På en av nyhetssiterna kan man se en karta över Houston med omnejd där de visar alla pågående eldsvådor. Inte så rolig syn precis.

Så här var läget ikväll.

Vi välkomnades ju till Houston för tre år sedan av naturkatastrofen IKE. Vi behöver absolut inte avtackas med en ny naturkatastrof, torka och vilda bränder, utan vi föredrar faktiskt att åka härifrån i lugn och ro utan några extremväder.
Lagom mycket regn önskar vi åt alla jordbrukare och djurhållare, det finns inte mycket grönt kvar att äta av nu. Fast om jag kan få önska så behöver det inte komma just på fredag när de ska tömma huset och inte på söndag då vi ska flyga. Men annars så får det gärna regna. Men lagom väder brukar det ju aldrig vara här, så jag antar att när regnet väl kommer så blir det i form av riktiga skyfall med översvämningar som följd.

Nu ska jag krypa ner i sängen och förhoppningsvis sova gott så att jag är pigg och laddad för det sista rycket här i huset i morgon.

Men oj, jag glömde ju nästan att berätta, nu är lägenhetskontraktet påskrivet av alla parter, så nu kan vi kalla oss hyrestagare av en trevlig lägenhet på Niemannsweg 82 i Kiel. Välkomna dit om ni har vägarna förbi. Vi räknar med att flytta in runt den 15:e augusti.

Nej, nu ska jag göra som de andra tre här i huset redan gör, nämligen sova. Godnatt.

Ha det gott och ta hand om varandra.

Kram /Marie

En Texasvecka kvar

Oj vad tiden flyger iväg, och inte har jag bloggat.
Om precis en vecka så har de nog lastat in de sista av våra tillhörigheter i lastbilen och det är dags för oss att lämna huset.

Jag känner mig förvånansvärt ostressad inför allt. Troligen har jag glömt att fixa en massa viktiga saker eftersom det känns så lugnt. Men för mig är det största stressmomentet just nu , Katten. Vi var hos veterinären igår och gjorde en hälsoundersökning. Hon blev godkänd och veterinären skrev på alla papper och de ligger nu hos en veterinär i Austin. Jag körde direkt till ett UPS-kontor efter veterinärbesöket för att skicka iväg papperna. Och jag vet att de ligger på veterinärens bord just nu eftersom jag idag fick ett samtal från vår lokala veterinärstation där hon meddelade att Austin ville ha tag i mig för att jag hade skickat med en för liten check. Och jag som tycker att jag tittat så noga efter korrekt uppgifter. Och de uppgifter jag fick tag i på deras webbsida och även de uppgifter som veterinären här sa var $36. Men tydligen hade de nyligen gjort en liten smärre justering av priserna. Därför var det nu $114 som gällde. Det kallar jag prishöjning det!!
Men jag kunde fixa betalningen över telefon, och mannen i telefonen meddelade mig att mina papper just nu låg på doktorns bord.
Ytterligare ett besök krävs hos veterinären innan vi kan åka. Detta besök ska tydligen ske max 48 timmar innan avresa. Så eftersom vi åker kl. 4 på söndagen så har jag bokat tid kl. 5 på fredagen.  En jättedum tid. Det är väldigt svårt att veta att hon är hemma just den tiden, och att hålla henne inlåst i huset samtidigt som ett gäng flyttgubbar springer runt i huset blir inte lätt. Men det är bara att hoppas på det bästa.

Veterinärbesöket ja, alla andra katter som jag varit hos veterinären med har slagits för sitt liv när de ska undersökas. Men inte Lillpisen. Vår lilla tygbur som vi använder till och från veterinären som hon i vanliga fall avskyr som pesten, hon går långa omvägar runt den om den står på golvet hemma, blir nu hennes lilla trygghet. Assistenten plockade ur henne ur buren för att gå iväg och väga henne. När hon kom tillbaka med henne så gick hon helt frivilligt in i buren och la sig. Där låg hon sedan och tryckte och lyssnade oroligt på alla hundar som skällde i rummen bredvid. När sen veterinären kom så la hon sig platt på magen precis som förra gången. Han fick göra precis som han ville med henne utan hon protesterade något. När undersökningen är färdig så kryper hon lättad in i buren igen. Lillskruttan, det är inte lätt att vara katt och ha veterinärskräck.

Vad har hänt annars?

I måndags var jag med Astrid och Pernilla och spelade golf. Det var hett vill jag lova. Ca 37 grader i skuggan och inte många moln på himlen. Det är tur att man kör golfbil i det här landet. Då får man iallafall lite skugga och lite fläkt när man kör mellan slagen. Det hade nog varit ganska svårt att spela 18 hål om man skulle gå hela rundan. Vi hade det trevligt som vanligt. Mitt resultat var inget att skryta med. Men jag tar med mig de enstaka väldigt bra slag jag åstadkommer och fortsätter att träna på de där katastrofslagen som tyvärr kommer alltför ofta.

På kvällen åkte jag och Pär först till Thomas så att han kunde kolla så att vi hade varit snälla mot Volvon innan vi körde hem till Ingela och Göran. Han tyckte att vi varit snälla så det var ju bra. Nu står alltså Volvon hos en granne till Ingela och Göran och väntar på sina nya ägare som kommer tillbaka i höst. Under tiden vi var och lämnade bilen så hade Vancouver sett till att skaffa sig ett underläge på fyra mål under fyra minuter i den sjätte finalmatchen. Det var väl tur att man slapp se eländet.
I söndags tog vi en tur med Volvon genom stan. Pär ville ta ett sista kort på vår v70.

I tisdags träffade jag Pernilla, Malin, Ulrika och Caroline för en liten hejdå-Marie-lunch. Trevligt förstås. Men innan det så hade jag och Fredrik varit och hämtat en hyrbil, en liten Jeep blev det.

I onsdags var jag med Fredrik till Apple när han köpte en familjens första Mac. Jag har fingrat så många gånger på dem men alltid har det slutat med en pc. Men kanske kanske att min nästa laptop blir en Mac. Vi får se. Fredrik är iallafall supernöjd så här långt.

I torsdags var det det veterinären som gällde, efter det lite shopping med Fredrik, lite slapp i poolen och en massa sorterande och slängande.

Idag har jag varit hos Ia och gett henne lite datasupport. Hon har blivit riktigt duktig, kul.

Ikväll är det dags för lite midsommarfirande på IKEA. Det gäller att jag är där i tid eftersom jag har biljetter till 14 personer i min plånbok. De blir nog inte så glada om jag kommer en timme efter dem dit.
Men en som blev glad var damen jag köpte biljetterna av. Jag frågade nere i Bistrot om man kunde köpa biljetter där eller om man behövde gå upp till restaurangen. Killarna bakom disken förstod inte alls vad det var jag ville ha. Men en annan ur personalen hörde min fråga och ville gärna hjälpa mig. Det var förresten en tjej som jag hade ganska mycket med att göra när jag var där och hjälpte till att dela ut smakprover till kunderna under deras invigning av deras utbyggda matshop. En väldigt trevlig tjej som blev så glad när hon såg mig, och ännu gladare blev hon när jag sa att jag ville köpa 14 biljetter. Yes, yes, yes, upprepade hon gång på gång medans hon fixade biljetterna. Jag stod som ett fån och bara log mot henne. Men till slut så sa hon: Yes yes yes jag kommer att vinna! Då kom det fram att de hade en intern tävling och den som lyckats sälja flest biljetter skulle få ett hemligt pris. Mina 14 biljetter gjorde nu att hon gick upp i ledningen och hon var ganska säker på att vinna. Känns skönt när man lyckas göra någon så glad :)

Annars som sagt så känns det som det mesta är under kontroll. givetvis borde man sortera och slänga mera och faktiskt passa på att shoppa lite mera. Men det är ju inte det roligaste jag vet precis, så jag får se vad jag orkar med.
Men ganska stressad kommer jag nog att vara när vi ska packa våra resväskor senast onsdagskväll. Allt som då inte ligger i resväskorna fraktas per båt till Tyskland. Så det gäller att tänka efter vad man behöver under hela sommaren.

Nu borde jag sortera lite mer, man jag tror att jag väljer att lägga mig i poolen en stund. Det gäller att passa på, det är nog sista veckan som man kommer att bo i ett hus med pool.

Ha det gott och ta hand om varandra,

Kram/ Marie